Ögonen gråter
men månen den ler
hon e på väg upp och vill aldrig mer ner
från luftens svep blev hon själv destruktiv
och i rop på hjälp sökte hon ta sitt liv
hon bygde en väg utav falska skratt
men bakom fasaden var det nästan svart
jag hoppas att hon hinner komma till ro
innan skalet spriker och faller ihop
va ingen annan vet är att sanden rinner ren
om timglaset blir tomt så finns hon inte mer

Detta är en saga utan lyckligt slut
ingenting blir någonsin som det var förut
men den som blundar slipper se hur det ser ut
för vem bryr sig om en saga utan lyckligt slut

om jag hade vetat hur det skulle bli
så hade jag tvekat och smygit förbi
för jag var en droppe som slutligen fick
vägarna att svämma när säkringen gick
så brinn för och synas
och skrik så det hörs
för snabbt kan du tyna
om min ... förstörs
och även om min... kommer skylla på mig
så tar jag på mig skulden till ödet för dig
om timglaset blir tomt och sanden rinner ner så lyser inte solen på våran flicka ner

Detta är en saga utan lyckligt slut
ingenting blir någonsin som det var förut
men den som blundar slipper se hur det ser ut
för vem bryr sig om en saga utan lyckligt slut

va ingen annan vet är att sanden rinner ner om timglaset blir tomt så finns hon inte mer

Detta är en saga utan lyckligt slut
ingenting blir någonsin som det var förut
men den som blundar slipper se hur det ser ut
för vem bryr sig om en saga utan lyckligt slut

Detta är en saga utan lyckligt slut
ingenting blir någonsin som det var förut
men den som blundar slipper se hur det ser ut
för vem bryr sig om en saga utan lyckligt slut

Annons

The photo has no tags

February 2014