January
Thursday 5 November 2009 photo 3/4
|
Kape - Kent
Yao, jag ska berätta om en snubbe som heter Kent.
Det låter helt sjukt, men allt det här har faktiskt hänt.
Han växte upp i en förort i stan och det märktes redan tidigt att han inte var normal.
Han och hans familj, vem vet vad som händer, bakom stängda dörrar och bakbundna händer.
Ungarna i hans område hade byggt en koja, en bit in i skogen där dom fick va ifred.
Det fanns en färgad kille i det här gänget, han hette Thom.
Kent spöa han jämt, för han inte såg ut som dom.
Han var några år yngre och Kent träna karate, han var inte den smarte.
Kents lillasyrra bruka motvilligt följa med ut i skogen.
Nio år och av med sin oskuld, för Kent tog den.
Han hotade med sparkar och med slag, hon kunde inte berätta för nån, hon var för svag.
Varje dag, så höll det på i flera år.
Han tog med henne till kojan och drog isär hennes lår.
Det här höll på fram tills han fyllde arton, för då hörde han på omvägar att hon snackat med kuratorn.
Han slog av hennes ögonbryn och sa att hon skulle dö om hon berättade som det var.
Så hon lovade att inte berätta.
Han våldtog henne en sista gång och lovade att inte fortsätta.
Som en sann gentleman, mothafucker.
Men där tar inte sagan slut, det var då nån gång Kent bestämde sig för att bli snut.
Halvtaskiga betyg, men kampsportstränad.
Taskig attityd med anabola hjärna.
Rakt in på polishögskolan, rekommenderad för att han gola ner polarn.
Han börja som självförsvarsinstruktör.
Inget liv på kvällarna, var inte direkt nån charmör.
Han dejtade visserligen en tjej en gång, men hon ringde inte mer sen han våldtog henne i en trappuppgång.
Tillbaks till Östersund på patrull, slog han halvt ihjäl en alkis som han tyckte var för full.
Men det tog aldrig upps nån anmälan, alla vet hur sånt går till, rapporten ner papperskorgen.
Skyddad av murarna av polisborgen, glider dom runt på gatorna och torgen.
Han och hans kollega som är brud, hon tycker inte om hans stil, men håller sig på sin plats.
Hon vågar ju knappast säga åt den där jävla psykopaten, som är ett hot mot folket, avlönad av staten.
Varje pass, en ny incident.
Snutar tjallar inte på varann, så det blir aldrig känt.
Finns inga bevis, så har det aldrig hänt.
Det här är en sann historia, inget skämt.
I varje stad, i varje poliskår, finns minst en Kent.
Det här är en historia som döljer sig bakom många stiliga uniformer.
Yao, jag ska berätta om en snubbe som heter Kent.
Det låter helt sjukt, men allt det här har faktiskt hänt.
Han växte upp i en förort i stan och det märktes redan tidigt att han inte var normal.
Han och hans familj, vem vet vad som händer, bakom stängda dörrar och bakbundna händer.
Ungarna i hans område hade byggt en koja, en bit in i skogen där dom fick va ifred.
Det fanns en färgad kille i det här gänget, han hette Thom.
Kent spöa han jämt, för han inte såg ut som dom.
Han var några år yngre och Kent träna karate, han var inte den smarte.
Kents lillasyrra bruka motvilligt följa med ut i skogen.
Nio år och av med sin oskuld, för Kent tog den.
Han hotade med sparkar och med slag, hon kunde inte berätta för nån, hon var för svag.
Varje dag, så höll det på i flera år.
Han tog med henne till kojan och drog isär hennes lår.
Det här höll på fram tills han fyllde arton, för då hörde han på omvägar att hon snackat med kuratorn.
Han slog av hennes ögonbryn och sa att hon skulle dö om hon berättade som det var.
Så hon lovade att inte berätta.
Han våldtog henne en sista gång och lovade att inte fortsätta.
Som en sann gentleman, mothafucker.
Men där tar inte sagan slut, det var då nån gång Kent bestämde sig för att bli snut.
Halvtaskiga betyg, men kampsportstränad.
Taskig attityd med anabola hjärna.
Rakt in på polishögskolan, rekommenderad för att han gola ner polarn.
Han börja som självförsvarsinstruktör.
Inget liv på kvällarna, var inte direkt nån charmör.
Han dejtade visserligen en tjej en gång, men hon ringde inte mer sen han våldtog henne i en trappuppgång.
Tillbaks till Östersund på patrull, slog han halvt ihjäl en alkis som han tyckte var för full.
Men det tog aldrig upps nån anmälan, alla vet hur sånt går till, rapporten ner papperskorgen.
Skyddad av murarna av polisborgen, glider dom runt på gatorna och torgen.
Han och hans kollega som är brud, hon tycker inte om hans stil, men håller sig på sin plats.
Hon vågar ju knappast säga åt den där jävla psykopaten, som är ett hot mot folket, avlönad av staten.
Varje pass, en ny incident.
Snutar tjallar inte på varann, så det blir aldrig känt.
Finns inga bevis, så har det aldrig hänt.
Det här är en sann historia, inget skämt.
I varje stad, i varje poliskår, finns minst en Kent.
Det här är en historia som döljer sig bakom många stiliga uniformer.
Comment the photo
Jag fick fan skriva av den själv, för edt fanns inga lyrics med Kape på google. xD
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bergh3/422193354/
Visa toppen
Show footer