Sunday 11 November 2007 photo 1/1
|
Utan Puch-up Del.7 Det bubblar i näsan. Ju mer jag häller i mig, ju större blir min mage. Jag måste dricka fort om jag ska känna något. Mackan lutar sig tillbaka i fotöljen och rapar. På gålvet står ett flak med päroncider. Han har druckit minst sju. Erika kommer in i rummet med sin tredje. - Nu är jag klar. Vad tycker ni? Klänningen veckar sig över magen och slutear mitt på de fläckiga låren. Hon ser ut som en glittrig, gravid fisk. Jag hatar henne för att hon också är en nolla, som bahöver coola kompisar för att existera. Hon är fet och jag är ful, men hon kan banta. Jag skakar på min folköl. - Snyggt, Erika. Hon går bort till fotäljen och kittlar Mackan under fötterna. - Får jag låna din tändare? Mackan rapar i Erikas ansikte. - Visst, syrran. Tändaren flyger över parketten. Erika böjer sig. Skinkorna väller ut på båda sidor och den vita stringen. Mackan himlar på ögonen och jag himlar tillbaka. Erika tänder doftljusen på bordet. Det kommer att kännas på lukten att de har haft fest. Fast jag skulle också ta risken, om mina föräldrar någonsin kunde gå ut eller åka bort. Mackan öppnar altandörren. - Tänk om ingen kommer, säger Erika. - Du skulle ha bjudit esteterna, säger jag. Erika grimaserar. Jag tömmer min Norrlands Guld och vinglar bort till sterion. Mackan drar handen genom sin frisyrgelé. - Tål du ingenting eller? Jag fingrar på ett CD-fodral. Mackans blickar sticker i ryggen. Svårt att fatta att han är tjugo, precis som Kim. Jag kniper ihop skinkorna och drar in magen. Mackan flinar. - Rage against the machine är bara för hårda brudar. Pling, plong, pling, plong. Erika dukar fram en skål med chips. - Sluta tönta dig, Mackan. Öppna dörren i stället. Josefin mannekängar över golvet i kort kjol med slits. Benen är bruna genom strumpbyxorna. Linnet går upp till halsen, men har ett hål utskuret mellan brösten. Jag knäpper min cardigan. Josefin räcker över att glansigt paket till Erika. - Men det är inte min födelsedag, säger hon. Du behövde inte... Josefin viftar med naglarna. De går i samma vinröda nyans som pärlan i näsan. - Schysst att jag får sova här, säger hon. Mamma och pappa är trötta på att bli väckta mitt i natten. Pling, plong, pling, plong. ;ackan släpar sig mot ytter dörren. Erika får av presentpappret och packar upp en CD. Josefin tar den ifrån henne och trippar bort mot mig. - Kan du sätta på den här, Amanda? Josefin speglar sig i skivan innan hon läggr i den. Jag vill torka hennes spacklade ansikte med en skurtrasa. Pling, plong, pling, plong. Innom några sekunder är vardagsrummet fullt av folk som kråmar sig till La copa de la vida. Alexander - Ricky Martin-kopian - smyger in handen under Josefins kjol. Jag knäpper upp min cardigan igen. En kille med grillag skjorta vevar med armen och skriker. - Fan vilken kväll! Han lägger armen om sina kompisar i ännu grilligare skjortor. Erika viskar i mitt öra. - Karl, Anders och Peter från Natur. Vilka KAP! Jag är glad att Alexander tog med sina kompisar. - Jag vill ha Danny Demon, viskar jag tillbaka. Soffan är full av brunetter som har tagit för sig av cidern. Det tar för sig av allting. Inte för de är supersnygga. Men för de följer allaregleroch befinner sig på rätt plats vid rätt tillfälle. Carro och frida. Charlotte och Sandra. Vem är vem? Vem tar vem? Vem bryr sig? Jag hämtar min andra öl och går mot altanen. Håret reser sig på armarna och fukten tränger igenom mina strumpor. Vid vinbärsbuskarna står två skuggfigurer och röker. Jag spetsar öronen. Erikas röst. - Amanda skulle kunna vara snygg om ahn ansträngde sig. - Det är ju det jag försöker säga! Med den jeansbaken. Skulle också vilja komma i ett par 26:or. Ölburken är kall i min hand Det kommer höras om jag öppnar. Josefins röst fortsätter. - Men hon har inga andra former. Herregud, man kan ju inte ha en såm urringning utan puch-up. Och håret skulle hon lika gärna kunna raka av! - Hon har ju hela skallen full av mjäll, säger Erika. - Nähä? - Jo, har du inte sett hur hon borstar av sina axlar? Mina strumpor sitter fast i träplankorna. Josefin och Erika går arm i arm mot huset. Jag öppnar min Åbro. Det pyser och skummar över mina händer. - Men hej, Amanda! Har du kul? Erika drar i sina fuskblonda testar och sneglar på Josefin som slinker in genom dörren. - Ska du inte med in och dansa? undrar Erika. - Tänkte gå snart, mumlar jag. - Festen har knappt börjat! Du kan få en cider om du vill. Ölen är på väg upp genom strupen, men jag fortsätter hälla. Mina händer skakar. Erika skuffar undan mig. - Sluta spela full, Amanda! - Sluta spela Josefins lilla hjälpreda. Men Erika hör inte. Dansgålvet har sugit henne till sig. Dansgålvet där blickar smeker och hender leker. Ingen ser när jag snubblar över skoberget i hallen. Någon har ritat på på mina Dr Martens med spritpenna. Förstliknar det blommor, men när jsg hållet upp foten under lampan ser jag vad det är. Jag går ut i mörkret och lämnar dörren olåst.
Annons