Wednesday 21 November 2007 photo 1/1
|
Fyllechaffis Del 17. Kim och Marie pratar över mitt huvud. Kim dubbelvikt och Marie på tå. De håller hårt i mina armar. Jag skrapar med sulorna mot asfalten. - Hon tål inte så mycket, va? säger Marie. En brandgul Opel kadett knattrar upp för backen. - Det är ju mamma! Kom! Kim släpper taget om min arm och jag ramlar in i Marie. Kadetten tvärbromsar. Kim tar ett nytt tag i min arm. Gunilla sträcker sig över sätet och öppnar dörren. - Hoppa in! Jag har inte varit fyllechaffis på år och dag. - Vad gör du ute så här dags? Undrar Kim. - Man tänker så bra när man kör. Hoppa in nu. Kim fäller ner sätet och sätter sig där bak. Marie kliver efter och fäller tillbaka stolen. Gunilla ler mot mig. - Du får vara kartläsare. Jag sätter händerna för ansiktet. Danny Demon kommer att minnas mig som det första fjaskot. Gunilla lossar handbromsen och gasar. - Hur är det, Amanda? Du behöver väl inte kräkas? - Jag har gjort bort mig, säger jag. Gunilla klappar på mitt lår. - Du hinner bli kär många gånger. Kim lutar sig fram mellan sätetna. - Jag är glad att hon inte blev våldtagen. - Så farligt var det väl inte? Säger Marie - Han hade fan handen innanför! Kim svär en lång ramsa på Engelska. Jag trycker pannan mot rutan. Om jag konsentrerar mig på de vita sträcken, snurrar det inte lika mycket i huvudet. Svart, vitt, svart, vitt, svart. Gunilla trummar med fingrarna mot ratten. - Ni har druckit lite för mycket allihop. Jag är säker på att Amanda kan klara sig själv. Träffade du något trvligt folk, Kim? - Alla jag kände pluggar eller är gifta eller både och. Karin har till och med barn. Gunilla stannar vid trafikljusen utanför brandstationen och vänder sig mot Marie. - Var är det du bor nu igen? - I anneberg. - Men det går väl inga nattbussar? - Taxi, säger Marie. Jag fick femhundra av pappa, och trehundra av mamma. Gunilla stannar utanför taxikontoret. För mig skulle det vara en chock att ha så mycket pengar att röra sig med. Jag kliver ur bilen för att släppa ut Marie. - Vi ses i skolan! Ropar hon. Marie vill träffa mig igen. Trots att jag inte tål så mycket. Danny Demon kanske också vill. Gunilla kramar min hand. - vad är det för pojk du träffade, Amanda? Vad heter han? - Danny Demon, och han har en stav i tungan. Kim sticker fram huvudet. - Han är bara ute efter en sak. - Men han är så speciell med sin piercing. - Det är skönare att hångla utan, säger Kim. Gunilla drar i växelspaken. - Men Kimberly! Du är avundsjuk för att du inte träffade någon. Det finns väl fler killar än den där Eddie. - Eddie är min kompis och jag heter fan inte Kimberly! Gunilla blinkar åt mig. - Du vet väl att jag döpte henne efter en sång med Patti Smith? Vi snurrar ett halft varv i rondellen utanör simhallen. Tänk om Danny står kvar vid Pinnstolen. Jag vill kyssas mera. Det var så lätt. Jag hade inte behövt träna på tomater eller suga på min arm. Hål Erika sa att en kille i sexan ville ha chansen på mig. Jag tittade på honom hela dagen. Han tittade tillbaka en halv gång. Jag samlade allt mod som fanns i min kropp och sa Hej. men han svarade med att spotta i marken. Erika stod en bit bort och sa april, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill.
Annons