March
Thursday 20 November 2014 photo 1/1
|
Resedagbok sista delen
12:09 Bejing
De är en smockfull stad fylld av smogg och avgaser som tar emot tre bakfulla svenskar. Som om denna förorening inte vore nog smutsat vi snabbt ner våra lungor med ytterligare nikotin och tjära.
13:11 Bejing
Efter föda av det snabbare slaget har vi gemensamt kommit överenskommelse om att allt detta resande och flängande mellan provinser rättfärdigat oss en natt på lyxhotell.
14:41 Ragent hotel Beijing
Stegen ekar mellan de marmorklädda väggarna i Regents lobby. Väskorna har reda försvunnit med en välklädd kines och vi leds fram till receptionen. Högt ovanför våra huvuden dinglar en bjässe till kristallkrona, flickan bakom disken hälsar oss välkomna trotts det att vi helt bommat klädkoden i byggnaden.
14:47 Regents lobby
Den noggrant parfymerade kvinnan i hotellobbyn skrattar lite nervöst och ber om ursäkt för att incheckningen tar sådan tid. Vi förklarar att detta inte är något större problem och vidare att vi är glada att vi ens släppts in genom ytterdörrarna till detta palats. Lite osäkert frågar hon om vi kanske inte tagit in på deras betydligt billigare systerhotell.
Sen plingar det till i flickans dator och vi accepteras som hotellets gäster. Efter att Linus hostat upp depositionen på 2000kr erbjuds vi bli klubbmedlemmar för tvåhundrafemtio kronor var. Eftersom denna summa känns försvinnande liten mot tidigare ovan nämnda summor och för att ingen av oss tidigare varit medlemmar i någon klubb (med undantag för mig som i yngre dagar var stolt representant för pandaklubben) tackar vi ja.
14:52 Regent Hotell
Väskorna väntar redan på oss i rummet på den tolfte våningen. Som små barn springer vi runt, tycker på alla knappar vi kan hitta testar sängar och turas om att stå nakna i fönstret.
16:01 Regent hotel spa
Kroppen värker fortfarande från gårdagen när vi finner oss på hotellets femte våning. I taket snurrar några trötta fläktar och längs rummets väggar återfinns både kylda handdukar och vattenflaskor. Träningsanläggningen är liten men väl skött och räcker definitivt till för våra möra, lortiga kroppar. Enda anledningen att vi vistas i denna lokal är för att på något sätt rättfärdiga ett besök i hotellets pool och intilliggande bastu.
17:04 Våning 5
Som barn från betongen är det svårt att förstå hur man ska hantera när saker och ting är gratis. Jag finner mig själv med att frenetiskt försöka få ned rakhyvlar och olika typer av lotion i dom alldeles för små fickorna på träningsbyxorna, trotts att jag redan äger en rakhyvel och lotion inte är en produkt jag brukar.
Vi badar ångbastu och försöker passa in i denna överdådiga och vulgära miljö. Utan kläder är åtminstone alla likadana och vi skulle lika gärna vara grundarna till applikationen Snapchat som att vara tre semi-alkade 24 åringar från en liten betongyta i en liten stad. I ett ännu mindre land.
18:00 våning 17
På Regent Hotells mytomspunna sjuttondevåning, hit man bara kan nå om bäraren av rumsnyckeln är del i hotellets executive-club sitter vi nu och ser ut över ett Bejing som badar i Neon. Vi serveras små små rätter på fat som ser ut att höra hemma i dockservis. Det är märkligt hur mat automatiskt anses finare ju mindre den är rent storleksmässigt, där vi i övriga samhället ständigt strävar efter att leva större. Allt expanderar, likt den kinesiska nationen medan maten krymper. Till denna bulimiska buffé serveras välsmakande viner, bubbel och drinkar.
20:01 Våning 17
En betjänt kommer fram och frågar om vi vill göra någon sista beställning eftersom buffén nu stänger. Återigen har vi svårt att hantera denna tillställning där vi inte behöver slåss för varken mat eller dryck. Så vi beställer en av allt. "Givetvis" säger flickan utan att höja det minsta på ögonbrynen.
20:14 Våning 17
Nu sitter vi här med ett bord till brädden fyllt av drinkar och för första gången på resan en fungerande wi-fi anslutning. Låt spelet börja!
31 oktober
13:01 Salutin Hostel
Jag kan i ärlighetens namn säga att jag först nu är vid fullt medvetande. Minnena är extremt vaga. Gemensamt med hjälp av mobiltelefoner, sms, kontaktuppgifter och bilder lyckas vi sammanställa en bild av natten från Regent hotell som inte slutat innan kl 17:02 när vi checkat ut och flyttat till ett närliggande hostel mer i vår prisklass.
2 november
12:16 The Great Wall of china
Resans uppdrag är slutfört. Jag har gjort chins hängandes från ett av världens sju underverk. En helt enorm vägg men som om man får ge kineserna lite kritik skulle mått bättre om ett vattenpass och linjal användas vid dess framställande.
13:29 the Great Wall of china
Linus som får ses som en mer sexuell varelse än mig själv valet att välsigna denna väldiga vägg med toppen av sitt ollon. Originellt.
3 oktober
07:35 Salutin Hostel
Det är med blandade känslor vi tar farväl av både en Hannes och en enorm landmassa under kinesisk flagg. Vi har färdats mer än 20 timmar på buss, mer än det dubbla med tåg och ytterligare med miljöboven med vingar av metall. Det är hisnande sträckor, i ett och samma land med vilt skilda klimat och lika långt mellan kulturer samt seder. Vi har lärt oss en massa både om varandra och oss själva, mest troligt har vi tappat minst lika mycket, både kunskap, förnuft och materiella ting. Vi har fått chansen att träffa massa människor och fått uppleva platser och vyer som vi knappt trodde fanns. Det känns som vi rest en livstid genom flera nationer, men även i tid och rum. Kina är både ljusår före alla andra samtidigt som nationen ligger långt efter ur ett rent samhällsstrukturellt perspektiv och klamrar fast vid både traditioner och könsroller som verkar helt befängda att behålla när landet så snabbt river sitt egna kulturella arv och spurtar mot någon form av surrealistisk rymd-ålder.
Det finns bara ett sett att skapa sig en rättvis bild av världen och det är med egna ögon. Det är inte utan att jag känner mig lite vemodig när jag stänger dörren till rummet där Hannes fortfarande ligger i en hård säng och har ett långt äventyr framför sig. För samma sekund min fot nuddar svensk mark dör all kreativitet när jag fullkomligt knuffas in samma samhällsfack jag lämnat för lite mer än en månad sedan. Det finns underbara platser även hemma och framförallt människor men rutnätet är alldeles för stramt och vi för ovilliga att bryta det. Tack Kina, Hannes och Linus för allt.
Jag kan knappt bärga mig tills jag får ge mig ut och möta världen pånytt. Tack.
Annons
Comment the photo
Anonymous
Thu 20 Nov 2014 21:18
Magiskt!
Eldensoffer
Thu 20 Nov 2014 21:12
Men äckligt jävla bra bild.
Varför ska du vara så bra för? Man känner sig ur usel när man ser sina egna bilder ju.
Varför ska du vara så bra för? Man känner sig ur usel när man ser sina egna bilder ju.
Eldensoffer
Thu 20 Nov 2014 21:39
Jag tror inte riktigt jag tänkte på hur jag skrev. De bara ploppade ut
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ballboa/519117830/
Visa toppen
Show footer