March
Monday 23 November 2009 photo 1/1
|
Jag grät
på väg från fiollektionen
för allt
och ingenting
för det hopplösa blir inte mindre mörkt
och det som varit kommer inte tillbaka
universiella sanningar
åt helvete med dem.
För jag mindes
någon som tyckte
att hon alltid såg drogad ut på bild
doft av pepparkakor
den varma bildsalen på Wargen
vemod
och när allt är naket klart
kan du se mig då?
Sista fiollektionen med Ulla och Ylva
ingenting
blir liksom samma igen
och jag mindes
sommarutsikt från det öppna fönstret
eller höstdimma som steg högre och högre
eller för bara några veckor sedan
du vissnade som en blomma när han åkte iväg med bussen
jag visste inte hur jag skulle trösta dig, min kusin
så jag
sjöng
everytime you leave the room I feel I'm fading like a flower för dig
och du höll med
men förstod nog inte riktigt hur jag
kunde
veta
hur det känns
nej
vad vet väl jag.
Och
jag är inte
deprimerad
eller
sarkastisk
bara tankfull
darling
tur att jag har dig
för du har konstigare tankar än jag
och
det är svinkul att lyssna på
typ
din gayversion
av den där boken..
nog är det väl så
att vi båda är litet vridna
det är väl därför vi passar ihop.
Du och jag
jag och du.
Det är snö ute igen
och jag tror på att tiden läker alla sår
till vanställda ärr
vem finns där hos dig
när allt är tomt
och rysligt kallt
hur var det nu
med att kvävas inifrån
"Månen kräktes heta gnistor
och skrek i äcklad förtvivlan
för där var jag, lemlästade kryp..."
heter min skrotskulptur som jag ska göra
vem känner sig inte sådan ibland
så säg
på väg från fiollektionen
för allt
och ingenting
för det hopplösa blir inte mindre mörkt
och det som varit kommer inte tillbaka
universiella sanningar
åt helvete med dem.
För jag mindes
någon som tyckte
att hon alltid såg drogad ut på bild
doft av pepparkakor
den varma bildsalen på Wargen
vemod
och när allt är naket klart
kan du se mig då?
Sista fiollektionen med Ulla och Ylva
ingenting
blir liksom samma igen
och jag mindes
sommarutsikt från det öppna fönstret
eller höstdimma som steg högre och högre
eller för bara några veckor sedan
du vissnade som en blomma när han åkte iväg med bussen
jag visste inte hur jag skulle trösta dig, min kusin
så jag
sjöng
everytime you leave the room I feel I'm fading like a flower för dig
och du höll med
men förstod nog inte riktigt hur jag
kunde
veta
hur det känns
nej
vad vet väl jag.
Och
jag är inte
deprimerad
eller
sarkastisk
bara tankfull
darling
tur att jag har dig
för du har konstigare tankar än jag
och
det är svinkul att lyssna på
typ
din gayversion
av den där boken..
nog är det väl så
att vi båda är litet vridna
det är väl därför vi passar ihop.
Du och jag
jag och du.
Det är snö ute igen
och jag tror på att tiden läker alla sår
till vanställda ärr
vem finns där hos dig
när allt är tomt
och rysligt kallt
hur var det nu
med att kvävas inifrån
"Månen kräktes heta gnistor
och skrek i äcklad förtvivlan
för där var jag, lemlästade kryp..."
heter min skrotskulptur som jag ska göra
vem känner sig inte sådan ibland
så säg
Comment the photo
Jaja , jag kan berätta flera gay historier innan du går och lägger dig, säg bara till ! :)
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bananfodralet/426235995/
Visa toppen
Show footer