November
Friday 3 October 2008 photo 1/1
|
okej nu är det tredje gången jag försöker skriva det här hahaha! men i alla fall igår i skolan så fick vi en uppgift att skriva en novell ( en kort berättelse ). och sedan på bussen idag så fick jag en íde om vad jag skulle skriva om. så jag lägger ut den här nu för att ni ska kunna säga om den var bra och om den är "värdig" att skickas till min svenska lärare hahaha!
Sista dagen
han slog upp ögonen och såg sig omkring. sedan gick han upp och stälde
sig framför spegeln och log stort.
"idag, idag är dagen då allt blir anorlunda"
idag idag är dagen när de ångrar sig"
han kollade ner på pappret som låg på hans skriv bord. som han säkert
måste ha gjort minst tusen gånger sedan han skrev det.
"allt verkar vara i sin ordning" tänkte han och vände sig om för att välja kläder.
när han var klar gick han ut till fruckost bordet och tog sig en stor macka.
när han ätit klart tackade han högt för sig, trotts att ingen var där, och
gick sedan till sista dagen i skolan.
"vägen känns ovanligt kort idag" tänkte han och såg sig omkring, där är
dammen som han brukade leka vid när han var liten.
där var lekplatsen där han stått och letat efter någon att leka med när
han tröttnat på att leka själv vid dammen.
och där, där var skolan som han efter alla dessa år inte skulle behöva se mer.
nu puttade han upp dörren och gick sakta mot sitt skåp. " alla var tysta
och sa inget men det är klart" tänkte han sedan " de sa ju aldrig
någonting i vanliga fall heller, och när jag tänkte efter så... var ju detta
en helt vanlig dag för dem så varför skulle de säga något just idag?"
sa han lite halv högt för sig själv och gick sedan mot sin första lektion.
när dagen var slut så gick han med det största leendet som någonsin tagit form i hans mun.
"nu snart är jag på väg här ifrån"
medan han gick såg han hur lamporna inne i husen tändes omkring honom.
"hemskt vad fort det blir mörkt nu på hösten"
när han kom fram till korsningen där han vanligtvis brukade svänga vänster gick han nu rakt fram.
ju närmare sitt mål han kom ju mer kunde han höra vattnets brus.
nu kännde han hur något vått rann ner för hans kind.
" var det kanske tårar, hade han ångrat sig?"
nej det var bara regnet som hade börjat falla.
"så lägligt" sa han högt "som om himelen viste vad som skulle hända"
nu hördes bruset högre. och vägen började slutta uppåt. han skyndade på stegen
"vill ju inte bli sen, då skulle ju allt vara förstört" tänkte han
nu var han framme. han gick fram till räcket och kollade ner.
i samma stund smälde det i dörren där hemma. hans mamma kom hem.
hon skrek lite efter honom och gick sedan och knackade på hans dörr.
när inget svar kom gick hon in på hans rum och såg sig omkring.
där, där på hans skrivbord låg det en lapp.
idag, idag är dagen då Johan Adam Källgren.
hoppade och tog sitt liv
på grund av ensamhet.
Sista dagen
han slog upp ögonen och såg sig omkring. sedan gick han upp och stälde
sig framför spegeln och log stort.
"idag, idag är dagen då allt blir anorlunda"
idag idag är dagen när de ångrar sig"
han kollade ner på pappret som låg på hans skriv bord. som han säkert
måste ha gjort minst tusen gånger sedan han skrev det.
"allt verkar vara i sin ordning" tänkte han och vände sig om för att välja kläder.
när han var klar gick han ut till fruckost bordet och tog sig en stor macka.
när han ätit klart tackade han högt för sig, trotts att ingen var där, och
gick sedan till sista dagen i skolan.
"vägen känns ovanligt kort idag" tänkte han och såg sig omkring, där är
dammen som han brukade leka vid när han var liten.
där var lekplatsen där han stått och letat efter någon att leka med när
han tröttnat på att leka själv vid dammen.
och där, där var skolan som han efter alla dessa år inte skulle behöva se mer.
nu puttade han upp dörren och gick sakta mot sitt skåp. " alla var tysta
och sa inget men det är klart" tänkte han sedan " de sa ju aldrig
någonting i vanliga fall heller, och när jag tänkte efter så... var ju detta
en helt vanlig dag för dem så varför skulle de säga något just idag?"
sa han lite halv högt för sig själv och gick sedan mot sin första lektion.
när dagen var slut så gick han med det största leendet som någonsin tagit form i hans mun.
"nu snart är jag på väg här ifrån"
medan han gick såg han hur lamporna inne i husen tändes omkring honom.
"hemskt vad fort det blir mörkt nu på hösten"
när han kom fram till korsningen där han vanligtvis brukade svänga vänster gick han nu rakt fram.
ju närmare sitt mål han kom ju mer kunde han höra vattnets brus.
nu kännde han hur något vått rann ner för hans kind.
" var det kanske tårar, hade han ångrat sig?"
nej det var bara regnet som hade börjat falla.
"så lägligt" sa han högt "som om himelen viste vad som skulle hända"
nu hördes bruset högre. och vägen började slutta uppåt. han skyndade på stegen
"vill ju inte bli sen, då skulle ju allt vara förstört" tänkte han
nu var han framme. han gick fram till räcket och kollade ner.
i samma stund smälde det i dörren där hemma. hans mamma kom hem.
hon skrek lite efter honom och gick sedan och knackade på hans dörr.
när inget svar kom gick hon in på hans rum och såg sig omkring.
där, där på hans skrivbord låg det en lapp.
idag, idag är dagen då Johan Adam Källgren.
hoppade och tog sitt liv
på grund av ensamhet.
Comment the photo
ok sen för det andra: tkr jävligt synd om den personen såm just råka heta Johan Adam Källgren XD. hoppas han oxå dör...XDhahahahaa
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/baraensommig/275029061/
Visa toppen
Show footer