Monday 26 January 2009 photo 1/1
|
Sofijah - Som ett litet barn
Utanpå tror ni att jag är så glad, men egentligen kämpar jag för att klara av en enkel dag, ni ser hur jag skrattar, ni ser hur jag ler, men inuti min kropp så orkar jag inte mer. Jag vill dölja min smärta så ni tror att allt är perfect för mig, men hur ska jag kunna spela vet jag enns det själv? spelet är svårt och det finns inga regler, människor gör som de vill utan att nån ser det. Hålet i hjärtat, det kryper längre upp, och sen stannar det i halsen, sen åker det ut ur mun. Jag äter men svälter endå. får ingen näring energi eller så. Jag går in på mitt rum, och klättrar upp i sängen, jag vill bara vara ensam men då kommer ångesten. Jag lever kontrollerat får aldrig vara ensam att ha det tyst och vara själv, det är min längtan. refräng: Som ett litet barn som söker efter svaret, Varför lever jag? Som ett litet barn som har fått känna smärta, Varför lever jag? varför lever jag? varför lever jag? Som ett litet barn som söker efter svaret, Varför lever jag? Pojkar och flickor det finns många som mår dåligt. lalalala fast mitt är ihåligt, de säger åt mig att vara gla, det är lättare att att vara om man känner som man gör kan man ingenting klara, jag vill att ni ska tro att jag är en lyklig tjej med framtid, sanningen är såren bränner nog föralltid. Ingen vet det innersta inte änns de närmsta, om jag säger min sanning, de är alldeles för hemsta, jag vet inte om jag vågar ta mitt liv och vara feg, men mitt liv är precis som en jävla lek, kan ni sluta någon gång och bara lämna mig ifred? jag älskar de som bryr sig, men ni andra har fel! Vilken väg ska jag vandra nu och vart ska jag gå, är det någon som vet något du kan svara på? nu kollar ni på mej och jag känner hur de spottar, allt du en gång var det va fan på Låtsas.
Utanpå tror ni att jag är så glad, men egentligen kämpar jag för att klara av en enkel dag, ni ser hur jag skrattar, ni ser hur jag ler, men inuti min kropp så orkar jag inte mer. Jag vill dölja min smärta så ni tror att allt är perfect för mig, men hur ska jag kunna spela vet jag enns det själv? spelet är svårt och det finns inga regler, människor gör som de vill utan att nån ser det. Hålet i hjärtat, det kryper längre upp, och sen stannar det i halsen, sen åker det ut ur mun. Jag äter men svälter endå. får ingen näring energi eller så. Jag går in på mitt rum, och klättrar upp i sängen, jag vill bara vara ensam men då kommer ångesten. Jag lever kontrollerat får aldrig vara ensam att ha det tyst och vara själv, det är min längtan. refräng: Som ett litet barn som söker efter svaret, Varför lever jag? Som ett litet barn som har fått känna smärta, Varför lever jag? varför lever jag? varför lever jag? Som ett litet barn som söker efter svaret, Varför lever jag? Pojkar och flickor det finns många som mår dåligt. lalalala fast mitt är ihåligt, de säger åt mig att vara gla, det är lättare att att vara om man känner som man gör kan man ingenting klara, jag vill att ni ska tro att jag är en lyklig tjej med framtid, sanningen är såren bränner nog föralltid. Ingen vet det innersta inte änns de närmsta, om jag säger min sanning, de är alldeles för hemsta, jag vet inte om jag vågar ta mitt liv och vara feg, men mitt liv är precis som en jävla lek, kan ni sluta någon gång och bara lämna mig ifred? jag älskar de som bryr sig, men ni andra har fel! Vilken väg ska jag vandra nu och vart ska jag gå, är det någon som vet något du kan svara på? nu kollar ni på mej och jag känner hur de spottar, allt du en gång var det va fan på Låtsas.