KAP 11
jag hörde att Gabbi sa något till mig. Jag slog upp ögonen och kom på var vi var.
- Din mobil ringde på alarm, sa hon tyst.
Jag nicka och gick sen upp. Vi smög bort mot dörren. När vi hörde:
- Jaså ni har lyckats ta er hit, det var Marie som stog där med en kaffe mugg i handen.
- Ja, vi liksom slank in i går kväll och kom inte hem, sa jag lite skämsamt.
- Jaha! Vill ni ha frukost?
- Nej Tack, sa Gabbi innan vi gick iväg till dörren.
Vi kom ut och sprang hem. Ingen av oss prata om det speciellt mycket utan satte oss bara och åt frukost.
- Jaha var tog ni vägen i natt då, sa Elizabeth fundersamt.
- Jo, vi sov över hos några kompisar, kom Gabbi snabbt in med mat i munnen.
- Jaha! Jag trodde ni sov hos tvilingarna?
Båda sluta äta tills jag tog ton:
- Ne, varför tror du det?
- Jo, för Marie ringde nu på morgonen och sa att jag inte skulle vara orolig för det sover två finna flickor i deras gäst rum, hon fortsatte kolla i tidningen som om allt var en film.
- Jo, vi hade mött ett par kill kompisar. Sa vi inte det?
Hon skratta och fråga om vi skulle åka hem nu eftersom vi nu sagt hej.
- Ne, vi stannar nog ett år som sagt ändå! Vi orkar inte med att komma hem i arbetslösheten.
Vi åt upp frukosten och gick sen till jobbet med våra mysigaste kläder. Skulle jobba i köket idag så orkade inte klä upp oss som värsta sötis gänget. Vi satts direkt i disk kännst. Där var vi till jag och Gabbi började spruta vatten på varan. För då fick vi hacka grönsaker istället. Vi skratta och hade kul. Men en sak iriterrade oss mer en allt. Alla servetriser var på oss vad som hade hänt vad hade Bill och Tom sagt och sånt. Jag och Gabbi sa inget utan sa bara att dom undra bara vilka vi var och sånt. Vi sa inget om kvällen innan. När vi kom hem så krass landade både jag och Gabbi på soffan. Vi såg på TV och åt middag. Precis när vi diskat klart så ringde dörr klockan.
- Jag öpnnar, skrek jag till dom andra.
Jag kom fram till dörren och öppnade. Vem stog inte där utan Bill.
- Hello! kom det från mig.
- Hi! sa han skenarat på engelska. Jag undrar om du vill gå ut på en dejt med mig!
Jag stog som förstenat vet inte hur länge. Nu stog Bill Kaulitz framför mig med röd läder jacka, svarta jeans, boots och han hade t.o.m sminkat sig och fixat håret. Plus blommmor. Vad skulle jag säga?
- Är du okej? säger han undrande.
- Ja, jag är okej, men säker på att du inte letar efter Gabbi? sa jag övertygande samtidigt som man hörde hon roppa från köket.
- VEM E DET??

- Nej, jag frågar dig!
- J-j-j-a-a-a-a, stamma jag fram.
Han log och sen la jag armarna om han.
En dejt! EN DEJT! Jag har en dejt med självaste Bill Kaulitz!! SNÄLLA NÅGON NYP MIG!! Tänkte jag där jag stog.
Han räkte fram blommorna och på ett kort stog det imorgon och, jag stanna upp. Imorgon på samma resturang som jag jobbar. Jag kände hur det jobbiga kom när jag visste att jag kommer få tusen frågor om hur det var och vad som hände. Ja, ja jag var iaf lycklig.
Han log och kolla på mig samtidigt som han sa:
- Kommer du?
- Såklart, sa jag och la mitt huvud mot hans axel.
- Och du, viskade han. Tom gillar din kompis MYCKET bara så du vet!
Jag kolla på han och log. Tänkte säga det t henne, men inte nu iaf. Tom får först bjuda ut henne!
Han gav mig en puss på kinden och sa sen hejdå!
- Hejdå, kom det ut från mig som om jag precis håålt på att svimma.
Jag satte mig på golvet och kramade om blom buketen. Gabbi kom in:
- Vem var det??
Jag räkte fram kortet. Man ser bara hur hela hon blir som en oval.
- KRAM BILL!!!! Så du menar nu att Bill Kaulitz precis bjudit ut dig??
Jag nicka och log.
- OOOOO, JÄVLAR!! Jag får följa med dig och shoppa imon va.
- Va? Schoppa?
- Ja, du måste ju se bra ut till dejten.
- Okej, sa jag innan jag gick upp och la mig. Ville att imorgon skulle komma fort. Satt på klockan tidigt för att jag skulle hinna shoppa en bra stund imorgon. Gabbi var uppe en stund till och kolla på tv. Hon hade satt blommorna i en fin vas till mig och ställt dom på nattus bordet. Jag såg kortet och stängde sen mina ögon och somna.

MEEEEEEEEEEEEER!!! :) va sött!!