Saturday 13 August 2011 photo 6/134
|
6
Ungefär samma tid nästa dag sitter jag på en engelska lektion med självaste djävulen. Om man inte gjort sina läxor, vilket jag inte hunnit, är det kvarsittning man får. Em och jag går i det estetiska bild programmet, fast vi sysslade med ganska olika saker. Jag målade mer, och hon fotade. Men vi samarbetade väldigt mycket, i och med att vi gick i samma klass. Klockan ringde in till lunch och vi satte oss som vanligt med Dressing och Ost.
-Hur gick det för er? Blev dom sura? Frågar Em lite försiktigt. Vi hade ju faktiskt varit ute några gånger tidigare…
- Äh…dom bryr väll sig inte..mumlar Ost, men vi visste allihopa att de gjorde det….Ost gick förresten i teknik i andra året (eftersom han var ett år äldre) och Dressing i det estetiska dans programmet.
-… Och mina blev väll lite småsura…säger Dressing som nästan alltid avslutar Osts meningar, trots att de inte alls är släkt, eller inte har varit vänner så länge.
-… Och ni kan ju kanske föreställa er vad våra blev…muttrar jag. Jag hade också för vana att fortsätta på antingen Dressings eller Ems meningar.
- Men vad ska egentligen Ni göra på lovet? Vi slutar ju snart, eller rättare sagt i övermorgon! Säger Em när hennes mobil plingar till, och jag vet exakt vem det är ifrån….
- Äh, bara…duvet…nånting, ingenting! Och jag antar att ni kommer åka ner till Mr Dreads och hans brorsa, var de tvillingbröder?, de kanske de var..men de såg inte ett dugg lika ut!, och "mysa" lite med dom?? Frågar Ost och jag måste skratta åt hans otroliga förmåga att prata i tungor…
- Haha, mja… vad har Tom sagt, Em? Frågar jag och stöter till henne lite lätt i sidan. Hon rycker till och ser glatt upp på oss.
- Ehm…Jo, han sa att det gick bra! De hade precis kommit tillbaka till Tyskland, och de ska ha semester i 2,3 veckor innan de börjar jobba igen! Perfekt till när vi kommer! Säger hon.
- Så vi får alltså komma över? Frågar jag försiktigt. Vi hade ju bara träffat dom en gång, och kände dem knappt, och jag visste inte ens vilken relation Tom och Em hade, och visste inte om De visste det heller….
- Ja, han säger att det är ok i alla fall…vi kan ju kanske bara ta en sväng in dit innan vi åker till din mormor och morfar! De bor ju inte långt ifrån! Säger hon glatt.
- Så nu är ni tillsammans eller? Frågar Dressing nyfiket och kollar lite uppenbart på oss. Dressing hade varit en väldigt nära vän sen många år tillbaka, från lekis om man ska vara exakt. Men hon kunde omöjligt ta Ems plats om man frågade mig!
- Ehm….eh….börjar Em då Sannah kommer fram. Hon hade väll olyckligtvis hört vad Dressing sagt.
- Vadå? Skulle DU ha en kille? Vad menar ni? Är det första april eller?? Säger hon och skrattar och får med sig alla bakom henne, dvs halva klassen. Jag suckar tungt och sneglar mot Em. Varför just Hon? Hon hade ju svårt nog…
- *host* Ursäkta mig, men varför inte? Varför skulle inte Em kunna ha någon? Säger Dressing och lägger huvudet på sned.
- Hah, det ser väl alla, eller?? Säger hon stöddigt.
- Nej, inte jag! Och förresten, varför har inte Du någon om du så går runt och slänger såna kommentarer? Frågar hon sen. Sannah spänner blicken i henne och rycker till lite.
- Jag behöver ingen kille. Säger hon enkelt sammanbitet och går snabbt därifrån med sitt lilla följe efter sig.
- Nå, vart var vi? Frågar Dressing sen. Ost reser sig upp och går iväg, han började väll bli trött på vårat tjejsnack, eller så började hans lektion snart, för han brukade alltid sticka iväg så.
- Nja…ihop kan man väl inte kalla det…Men du…tack för det där…säger Em och ler tacksamt. Dressing ler lika tacksamt tillbaka. Hon hade alltid funnits där, hon var den enda som kunde riktigt stå upp för det hon trodde på och klå ner någon om hon så ville det. Skolklockan ringer igen och vi skyndar oss snabbt upp för alla trappor innan vi kommer fram till bildsalen där Astrid väntar på oss.
-- Ca en vecka senare –
Jag stannar till mitt i Hamburg och svänger in vid en liten park, stänger av motorn och kollar om min kompis fortfarande sitter kvar;)
-Så, är vi i Hamburg nu? Frågar hon nyfiket. Hon ler som en strålande sol, ja hon var verkligen lik den som sken på oss idag!
- Japp! Okay, Där borta bor mormor och morfar, och….ja…jag vet inte vart de bor? Säger jag.
- Ehm…inte jag heller men jag kan ringa Tom nu…säger hon och blir genast röd när hon säger Tom.
- Jag kan inte fatta att vi är i Tyskland!! Säger hon sen nästan besatt. Jag skrattar till.
- Du låter som ett galet fan, vet du det? Men…är du det då? Frågar jag.
- Vadå? frågar hon nästan skrämt.
- Kär! Förälskad!? Säger jag uppenbart. Hon blir genast sådär röd igen och försöker att samla sig…
- Jag….jag vet inte..Är Du det?
- Va? Jag!? Ehm….börjar jag, men längre kommer jag inte, för Em börjar snacka på engelska på andra sidan luren…Hon hoppar snabbt på och gör tecken för mig att börja köra. Hon guidar mig på svenska igenom alla kvarter och snart kommer vi fram till ett ganska stort hus med stora häckar runt om. De verkar ha ganska mycket utrymme…tänker jag när jag kör in på en liten uppfart bortanför deras. Det var nog för att inte väcka papparazzins ummärksamhet…
- Vad sade han? Frågar jag Em när hon lägger på.
- Han sade att vi skulle gå längs häcken och sen skulle Bill ta emot oss vid bakdörren. Säger hon enkelt. Vi börjar gå och kommer snart fram till bakdörren av huset, där vi försiktigt knackar på innan Bill kommer….Han har nu utsläppt hår, och har tvättat bort sminket. Han var så vacker utan…!
- Hej! Kom in! Säger han på engelska och ler stort.
- Hejsan! Säger jag och slår mig själv på pannan för det dåliga "hejandet", jag menar, man säger väll ändå inte Hejsan?... Aja, Bill verkar inte märka något, utan tar in oss i deras hem, som är väldigt enkelt. Inga växter, förutom kanske någon kaktus någonstans (såklart bara för att göra det lite hemtrevligt). Vardagsrummet var stort och väldigt bekvämt. I en av deras stora soffor satt Tom, bredvid en annan kille som inte var ett dugg lik dem.
- Tjena! Det var ett tag sen;) säger Tom charmigt och kramar om oss innan vi får sätta oss i en utav sofforna. Vi blir sittandes mittemot Tom, Bill och den tredje killen.
- Och jag är Andreas! Säger killen plötsligt. Han ler stort när han tar hand med oss.
- Varför skulle ni till Tyskland förresten? Frågar Tom sen.
- Min mormor och morfar bor bara här borta! VI har åkt ner med min moppe nu, det är därför vi inte har så mycket packning, men våra familjer kommer ner sen… säger jag och känner direkt att jag har pratat för mycket….Andreas kollar nervöst på klockan, han verkar ha en tid att passa…Och det har han, för bara några sekunder senare reser han sig upp och säger hejdå. Efter det sitter vi helt tysta och efter kanske 10 minuter brister vi alla ut i skratt…
- Hahah, ja…någon måste ju ha sista ordet, inte sant? Säger Bill och skrattar.
- Haha, ja….säger Em. Jag kände mig verkligen osäker när vi satt här. Jag vet faktiskt inte vad det var, om vi hade gått för långt genom att åka hit, (eller gått för långt kan man ju inte säga att vi hade, vi var ju inte tillsammans med killarna…), eller om det var något annat.
- Är ni hungriga? Det måste ni vara, efter en sån här resa! Säger Bill och går till köket som inte låg så långt bort.
- Ehm…Mja…lite är vi väll…men inte mycket!! Säger jag och känner som vanligt att jag inte vill ställa till med en massa….
- Äh, det där är bara snack! Har ni åkt från Sverige till Tyskland så Är ni hungriga! Säger Tom och gräver i fickan efter sin mobil. Vi kan ringa efter pizza, vad vill ni ha? Frågar han när han hittat den.
- Ehm…Vi kan dela på något….säger jag lite blygt då jag plötsligt kommer på att jag måste ringa mamma…! Ehm…Du kan bestämma, Em! Jag måste ringa ett samtal! Säger jag sen och ursäktar mig innan jag går ut till hallen där jag slår mammas nummer….
JEANETTE? Svarar hon.
EHM..HEJ…DET ÄR JAG.! Säger jag lite osäkert.
HEJ GUMMAN! HAR RESAN GÅTT BRA? Frågar hon sen.
JADÅ! MEN MAMMA….VI HAR ÅKT TILL NÅGRA KOMPISAR, VI SKA KÄKA HOS DOM NU…Börjar jag.
SÅ NI HAR INTE VARIT HOS MORMOR OCH MORFAR ÄN?!
NEJ…MEN VI ÅKER VÄLL DIT SNART ANTAR JAG…JAG SKA MESSA MORMOR OM DET…MEN SÄG TILL DET HÄR TILL EMS FAMILJ OCKSÅ!!....
JADÅ….MEN JAG MÅSTE GÅ NU….HEJDÅ! Säger hon bara och lägger på. Jag suckar och går tillbaka in i vardagsrummet där de sitter. Bill har precis ställt fram några läskburkar (eftersom vi "inte får dricka" alkohol) och 2 ölburkar.
-Hey! Det är ju orättvist!! Vi dricker ju faktiskt…säger jag och skrattar. De kollar konstigt på mig och jag känner mig VÄLDIGT töntig…
- Så…ni dricker ändå? Vet era föräldrar om det? Frågar Bill en aning oroligt, han ville väll inte ställa till med problem…
- Ja, med tanke på de 2 veckorna utan data, tv eller utehelger så antar jag det!! Säger Em lite uppenbart.
- Whow! 2 veckor…det var ändå ganska snällt…säger Tom och flörtar lite med Em. Hon skrattar till.
- Ja….säger hon bara. Lekte de bara med varandra, eller satsade de verkligen på ett förhållande?? Ingen verkade veta svaret, utan bara hade kul medans timmarna gick….
Kommentera för mera!:*<3
- Ja….säger hon bara. Lekte de bara med varandra, eller satsade de verkligen på ett förhållande?? Ingen verkade veta svaret, utan bara hade kul medans timmarna gick….
Comment the photo
Men... *kommentar* ^^ <3
tack för kommentaren:)^^<3:*
är en superjobbig smygläsare xD
mermer! :D<3
tack så sjukt:D Mer kommer när fler läst:*<3
Han sade att vi skulle gå längs häcken och sen skulle Bill ta emot oss vid bakdörren."
Hahhaha.... Det KAN misstolaks^^
MEEEEEEEEEEEEEERA!!:D
22 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/457096688/