May
Saturday 13 August 2011 photo 8/134
|
8
-*suck* Min mamma dog för ett antal år sen…Och sen dess har allting känts piss…Pappa gifte om sig nästan direkt, och styvmorsan är rena rama djävulen….Och sen har den enda som riktigt brydde sig flyttat ifrån mig….Pappa har inte snackat något om mamma sen hon dog. Han frågade inte ens mig eller min syster hur vi mådde efter att hon dött. Jag vet inte, du kanske tycker det här låter jättelöjligt, men jag tycker faktiskt det här är skitjobbigt….säger jag till slut och suckar ännu djupare.
- Jag tycker inte alls det här är löjligt! Din mamma dog ju, det kan man knappast gå vidare ifrån bara sådär! Eller ja…din farsa kunde väll det…säger han och smeker sin handrygg mot min kind. Jag ler lite svagt mot honom.
- Men du…kan du lova att inte göra det här något mera?....säger han sen. Jag kollar lite osäkert på honom.
- Jag kan ju i alla fall försöka…suckar jag och lägger mig ner. Han håller hårt i min hand smeker den fortfarande när vi ligger ner bredvid varandra.
- Tom…jag….jag tror jag också gillar dig, mer än en vän alltså….säger jag försiktigt. Han ler lite svagt mot mig.
- Bra att vi känner likadant…säger han och ler stort mot mig. Jag ville så gärna säga de tre små orden…Men visste att jag inte fick gå in i detta förhållande för snabbt….
- Jag….Det är väll dags att lägga oss…säger Tom och klämmer min hand lite extra och kollar mig djupt i ögonen, som om han också skulle vilja säga Det.
- Jaa….säger jag och suckar. Han böjer sig fram och kysser mig snabbt, och jag blir ännu mer förvirrad.. Var jag kär? Var Han kär? Vart var Vi!? Jag suckar lite oroligt innan jag blundar och somnar hårt i den alldeles perfekta sängen….
- Em….Emma….Emma….! vakna! Frukosten är klar…! Hör jag Tom säga nästa morgon. Jag öppnar grötigt mina ögon och ser mig runt i rummet. Vart var jag? Hur hade jag kommit hit? Tankarna for som racerbilar i mitt huvud, men sakta men säkert började saker och ting komma på plats. Jag tar mig trött upp ur sängen och fumlar efter rena kläder innan jag några minuter senare går ner där de andra sitter och väntar.
- Jobbar inte ni nu? Frågar jag medans jag blygsamt tar lite frukost.
- Näe, vi har jobbat klart! Nu får vi ca 40 dagars ledigt! Säger Bill och suckar utmattat, troligen hade de jobbat riktigt hårt de här sista dagarna…
- Hur har eran natt varit då? Jag hörde inga stön, så jag måste bara fråga….säger Bill sen.
- Haha, jorå….Som du säger, lugn…säger jag och skrattar. Eran då? Ni somnade ju under filmen i varandras armar!! Säger jag och skrattar. Bills hudfärg återgår snabbt till en rosaaktig färg, och Alex pekar Fuck åt mig bakom ryggen på honom.
- Ehm…Jo, den har också varit…lugn…Och mysig..säger Bill och fnissar till. Jag kände på mig att de var något, men man visste ju aldrig…
- Men du, Alex, visst kan vi stanna här längre, eftersom våra päron inte kommer förrän om några dagar? Frågar jag på svenska. Hon ser ut att tänka.
- JO, det skulle vi kunna…säger hon med ett hemlighetsfullt leende på läpparna.
- Whow, vänta en sekund…Vad har ni snackat om nu då?? Frågar Tom på engelska och skrattar.
- Haha, om när vi skulle åka hem…! Säger jag och ler.
- Ahaa! När Åker ni hem då….? Frågar Bill försiktigt.
- Ehm…Om några dagar hade vi tänkt…Om inte det är till för mycket besvär? För annars…börjar jag.
- Nej, nej! Absolut inte!! Men isåfall, vad ska vi göra idag? Frågar Bill.
- Bada? Frågar han med ett väldigt hemlighetsfullt leende.
- Men Tom, har du inte redan sett henne utan kläder?? Säger Bill och skrattar innan han säger något oförståeligt på tyska…Jag hade själv gått i tråkspanska med Alex…
- Okay! Har ni med er badkläder? Frågar Bill sen. Vi nickar och går sen upp för att byta om.
- Wow, den här poolen såg jag inte! Säger jag imponerat. Visserligen var den inte fylld än, och kanske inte använd på något år, men fräsch var den i alla fall…! Lite längre bort, mot altandörren, hade de satt en jacuzzi, som inte heller var fylld eller värmd..
- Okay, nu är vattnet extremt kallt! Men det gör inget, för det är så pass varmt ändå! Säger Bill och ler och tar fram några solstolar. Tom tar av skyddet och lägger det sen åt sidan. Han har satt upp dreadsen i en toffs (vilket är jättegulligt!) och Bill har utsläppt, vilket passar honom jättebra!
- Hoppa i nu då, killar!! Säger jag och Alex och smyger bakom dem för att putta i dom…De vänder sig snabbt om och vi lyckas i sista sekunden putta ner dom, men olyckligtvis har de tagit tag i oss, och vi åker såklart också i….
- IIIIIH!!! Åh!! Fy va kallt!!! Tjuter jag och Alex. Grabbarna skrattar bara….
- Vad skrattar ni åt??? Väser Alex lite surt.
- Hahahah! Det som nyss hände!!? Säger Tom och skrattar för full hals. Jag himlar med ögonen och ler innan jag börjar simma till en trappa där man gå upp, för jag ville definitivt gå upp och sola!
- Ey! Vart tror du att du är på väg då?? Säger Tom och simmar efter mig.
- Nej! Kom inte efter mig! Du har ju redan blött ner mitt hår!! Säger jag och börjar simma fortare, men kommer på att jag inte varit bäst i just Det området…. Han simmar snabbt förbi mig och stannar mig.
- Neeej! Fnissar jag och försöker komma undan, men han slår armarna om mig nästan direkt…
- Har man skapat problem får man ta konsekvenserna! Säger han och låter nästan som mamma…Då kommer jag på vilka konsekvenser jag och Alex kommer att få ta när våra familjer får reda på att vi kanske hade pojkvänner…Det sista fick mig att börja fundera…Jag gillade Tom mer än en kompis, ja…jag trodde faktiskt jag älskade honom, men jag visste hur sårad jag skulle bli när jag senare kanske skulle bli dumpad…Men samtidigt hade ju faktiskt också Han sagt att han gillade mig mer som kompis…Men det kanske han ljög om? Eller så tyckte han att vi skulle vara Bästa Vänner….
Vi badade i kanske 2 timmar innan molnen började komma över den alldeles somrigt blå himlen…Jag gick upp och tog en dusch innan jag sen gick ner där Bill satt.
- Hejhej! Säger jag och ler stort. Han var verkligen också vacker! Och sjukt lik Tom när han inte hade smink! Men väldigt, väldigt smal…
- Tjena! Vart är min konstiga brorsa, vet du det? Frågar han med sitt stora glada leende.
- Näe…Vet du var Min konstiga bästa vän är? Frågar jag och skrattar till.
- Hon är inte konstig…Hon är jättemysig! Och för att svara på din fråga, så är hon i duschen! Säger han och ser ut att fundera.
- Okay…Vad tänker du på? Frågar jag sen.
- Vad vi ska käka ikväll…Men det blir väll pizza eller nåt! Säger han nonchalant.
- Men vad tycker du om Alex då? Frågar jag nyfiket sen… Han kollar lite generat upp på mig.
- Kan jag verkligen lita på dig efter vad du gjorde idag?? Skrattar han.
- Klart du kan! Säger jag och sätter mig bredvid honom på en stol.
- Okay…Då säger jag om du säger! För jag vet redan vad Tom tycker! Säger han och räcker ut tungan.
- Okay! Jag vet nog vad Alex tycker också;)! Säger jag lika retligt…
- Hon är helt underbar…Nästan viskar han sen….Hon är så mysig, så otroligt generös, så spontan och så rolig!...Om hon kände likadant skulle jag fria direkt! Skrattar han och ler mot mig.
- Ja…och vad ska man säga om honom då…suckar jag ironiskt. Bill skrattar och håller med mig….Han är helt underbar han också…Så otroligt snäll och ödmjuk, vill inte göra en fluga förnär! Och han vill alltid vara där och hjälpa en…Och sen får man ju inte glömma humorn! Säger jag och skrattar och ser upp på Bill. Han ler som den största sol jag sett, och det smittar snart av sig… Plötsligt kommer Tom upp från ingenstans och kollar oroligt åt vårat håll.
- Vad gör ni? Frågar han förvirrat.
- Snackar, vart har du varit förresten? Frågar Bill, som fortfarande har det där löjligt stora leendet på läpparna. Tom ser ut som om han inte förstår vad som händer, och jag kollar oroligt på honom….
- Ehm…Nere i studion…mumlar han och mumlar något mera innan han försvinner upp till sovrummen.
- Äh, det är väl bäst att jag kollar till honom…muttrar Bill med en orolig blick mot trappen innan han går upp…Just då kommer Alex ner från övervåningen, nyduschad och fräsch.
- Vad du ser munter ut då, har det hänt något, gumman? Frågar hon. Jag bara suckar och nickar på huvudet. Jag förstod inte, Tom kunde reagera så konstigt ibland...Och det fick mig ibland att bli väldigt orolig för honom....
Veeet, asdålig del o slut-.-' Men de kommer väll bättre^^:P<3
Menmen, det är upp till er, så är den värd en kommentar?<3
Vi badade i kanske 2 timmar innan molnen började komma över den alldeles somrigt blå himlen…Jag gick upp och tog en dusch innan jag sen gick ner där Bill satt.
- Vad du ser munter ut då, har det hänt något, gumman? Frågar hon. Jag bara suckar och nickar på huvudet. Jag förstod inte, Tom kunde reagera så konstigt ibland...Och det fick mig ibland att bli väldigt orolig för honom....
Menmen, det är upp till er, så är den värd en kommentar?<3
Comment the photo
mer snart? (a) <333
34 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/457463669/
Visa toppen
Show footer