May
Saturday 13 August 2011 photo 20/134
|
20
-Nämen hejsan! Så det gick att ni kom med? Frågar David när vi kommer till studion.
- Ja, tro det eller ej…säger Alex och skrattar lite innan David börjar snacka med killarna på tyska. Då kommer de andra killarna fram (som jag glömt namnet på)…
- Tjenare! Säger den ena med långt hår. Det var ett tag sen, ni kanske inte kommer ihåg mig ens! Georg! Säger han sen och ler charmigt. Sen kommer den andra killen fram.
- Du var Gustav va? Frågar Alex lite försiktigt.
- Exakt! Säger han och fnissar till när han hälsar.
- Ey, Gustav! Sluta flörta! Väser Tom och går fram till oss och slår armarna om mig bakifrån.
- Haha…du är för rolig, Tom…muttrar Gustav medan han går iväg till trummorna och öser.
- Okay, ni tjejer måste vara med nu, och tänka riktigt noga vad jag kommer säga, för annars kommer pressen hänga efter er verkligen Hela tiden! Vi ska vara i USA i ungefär 1 ½ vecka, innan vi åker hit igen för 2 veckors semester, som ni får utnyttja själv. Sen börjar väll skolan? Frågar David när vi sitter i en ganska stor konferenssal med några andra personer, plus alla i bandet förstås.
- Ja..skolan börjar precis efter våran semester isånafall. Säger jag tyst.
- Ok…säger David och börjar sakta med säkert gå igenom "reglerna" innan killarna ska på några intervjuer (såklart efter att Bill sminkat sig och gjort iordning sitt hår)…
Pressen var väldigt stor efter dom, och det var ännu mer fans! Jag och Alex var tvungna att sitta i deras minibuss hela tiden, och vänta på dom efter alla intervjuer.
- *suck* Ja…jag antar att vi får vänja oss, Em… Har man valt att leva med en rockstjärna så har man…mumlar Alex uttråkat.
- Aa…säger jag när de plötsligt kommer ut med massa folk efter sig. Vi skulle från och med nu låstas vara några i teamet som skulle hjälpa Bill och Tom på turnén, så vi inte fick alltför stora misstankar.
- Hej älskling..viskar Tom tyst till mig när David stängt dörren. Gustav och Georg sätter sig längst bak, och David mittemot oss, då Bill och Alex sitter bredvid oss.
- Tjenare…viskar jag tillbaka och kysser honom lite lätt på hakan. Hur gick intervjun? Frågar jag sen.
- Jorå, det gick bra… säger Bill och kysser Alex på hjässan. Nu skulle vi äntligen till studion, och sen hem för att packa, för imorgon skulle vi ta flyget till USA (för turnén skulle som sagt börja i övermorgon). Jag undrade verkligen om mitt och Toms förhållande skulle hålla…Jag menar, ett ONS som sen blev ett förhållande är knappast så jättehållbart…Men min kärlek till honom var högre än upp till molnen. Det var det enda jag visste. Tom väckte mig i mina djupa tankar genom att meddela mig att vi var framme, och att det var dags att åka hem…Jag och Alex skulle ta bussen in, vilket varken någon av tvillingarna gillade. Men om vi skulle få åka till USA med dom, var det bäst att ta det väldigt, väldigt säkra före det ganska osäkra, som David sa. Det förstod såklart dom och lämnade oss ganska snart.
- Ååh, vad jag saknat dig! Lova mig att Aldrig lämna mig! Utbrister Tom när vi kommer innanför bakdörrströskeln.
- Men snälla du, jag var ju bara ifrån dig i kanske en kvart! Utbrister jag då.
- Men jag kan inte stå ut en sekund utan dig, mitt lilla hjärtegull! Fnissar han.
- Näe, du skulle sett på intervjuerna! Han var helt okoncentrerad, och reportrarna frågade exakt samma sak: "Mår du bra, Tom? Du verkar distraherad??". skrattar Bill där han står med armarna slingrade runt Alex midja.
- Hah! Ska du säga! Du svarade fel på ett antal frågor, på grund utav "trötthet"… Erkänn att du var riktigt borta! Retas Tom.
- Men lägg ner nu, killar! Nu är vi hemma, och jag måste tvätta och fixa kläder! Säger jag och börjar genast gå upp och packa ihop tvätt innan jag går ner till deras tvättstuga. Där ligger det. Eller Den, kanske man ska säga…Jag hade nästan glömt bort vad ordet "Olycklig" betydde. Jag hade nästan glömt bort alla de gångerna jag hade skurit mig själv, och gråtit floder i mitt rum, utan att någon vetat det. Men nu stod jag här. I min killes (och hans tvillingbrors) hus och skulle precis till att packa till en USA resa. Jag hade någon jag älskade. Någon jag visste brydde sig om mig. Någon jag visste älskade mig tillbaka. Jag längtade inte ett dugg tillbaka till mitt gamla liv, även om det väntade hemma i Sverige. Det kändes som om jag levde i 2 olika världar. En där jag var lycklig, dansade på rosor, men ändå inte kunde skilja från rätt och fel och från verklighet och dröm. Och en där det var rena rama helvetet. Där jag alltid var olycklig, och där det aldrig fanns en väg ut. Där där det var "All Black".
- Är du klar, älskling? För det är jag….två armar slås om min midja och två läppar kysser min nacke. Jag ryser och vänder mig om och får en passionerad kyss av ingen mindre än Tom;).
- Japp…ska bara packar ner några saker till…säger jag och fnissar till innan vi båda går upp och fortsätter packa.
Kommentar?=)<3
Kom Ihåg:: Kommenterna inspirerar till nya delar;D och Inte ny del förrän högst 4 kommentarer:*
Pressen var väldigt stor efter dom, och det var ännu mer fans! Jag och Alex var tvungna att sitta i deras minibuss hela tiden, och vänta på dom efter alla intervjuer.
Comment the photo
NUUU!!!!!!!!
VILL HAAA MEEER!!!!
DU E SÅ JÄVLA BÄÄÄÄSSSSTT!!!<333
Mer kommer väll ngn gång imon!!:D
31 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/459305145/
Visa toppen
Show footer