May
Saturday 13 August 2011 photo 32/134
|
Ni är duktiga på att kommentera:D Så här kommer del 32;D<3
32
ALEX
Efter en lång resa kom vi äntligen fram till Arlanda där vi hoppades på att någon skulle komma och hämta upp oss, men icke sa nicke. Mamma ringde och sade att de ville prata med oss alla hemma hos oss, och att vi fick ta tunnelbanan dit. Schysst av dem när det spöregnade….
Hursomhelst, några minuter senare var vi hemma hos mig, dyngsura.
-Kom in till vardagsrummet…Vi vill snacka med er…! Säger mamma strängt.
- Jaa! Vänta, vi måste bara byta om så vi inte får nå förkylning…muttrar jag och springer in till mitt rum där Alex ligger och slöar vid tv:n.
- Hur äre? Frågar han bara. Vi börjar klä av oss, utan att han regerar som vanligt. Han var van vid att jag tog av mig kläderna vid kvällstid när vi skulle lägga oss, så det var ingen Big deal.
- Jorå, saknar killarna…mumlar Em samtidigt som hon tar på sig rena jeans.
- Dudå? Frågar jag när han inte säger något.
- Jorå…less på det här helvetet….muttrar han.
- Håll ut, snart får du flytta ut härifrån…säger jag och kysser honom på pannan lite retligt (han hatade när någon gjorde så, för han ansåg att det inte var "manligt") , innan jag och Em går ut till vardagsrummet. Det hade hunnit blivit kväll, och alla barn låg och sov. Jag tar ett djupt andetag och tar tag i Emmas hand innan vi sätter oss ner i soffan.
- Så ni tror alltså att ni bara kan ränna ute och träffa killar och sen bli tillsammans med två rockstjärnor som bara playar er, och sen bara komma hem och….börjar mamma.
- Mamma lägg ner. Du vet ingenting om vår situation! Du vet ingenting om kärlek eller om killarna! Du har inte ens träffat dem! Och det här gäller ALLA! Ryter jag.
- ALEXANDRA. Nu lägger du ner, du ser väll att din mor har nog med problem…! Ryter Roger och ser strängt på oss. Jag suckar bara tungt och håller Emmas hand ännu hårdare.
- Emma. Du vet vad jag tycker om förhållande i din ålder, och du vet mycket väl vad Anita tycker om det också. Så jag tycker såhär, att ni tjejer bara ska lägga ner. Det är totalt slöseri med tid, och med den tiden skulle ni istället gå på den linjen ni alltid velat gå på, som ni fick tvinga oss att gå med på. Säger Fredrik och kollar strängt på oss. Han hade tagit minst 2 starköl, det såg man, men han brukade inte dricka så värst…
- Du vet inte vad du talar om! Ingen här vet ju för f*n ingenting! Ni har aldrig träffat killarna, så hur kan ni då veta hur de är?! Vet ni ens vad vi känner?!....Neej, just det! Så ni ska bara hålla käften! Ryter Emma och sneglar mot mig. Jag visste vad hon hade tänkt att säga…Vi hade snackat om det lite på flyget, om vi skulle berätta att vi skulle sluta skolan efter den här halva terminen. För vad skulle vi egentligen göra annars?? Plötsligt ringer min mobil…
- Stäng av. Det är säkert han…fräser mamma men jag bara går ut till ytterdörren och släpper ut Emma innan jagstänger dörren .
HEJ GUMMAN…DET ÄR JAG, JAG RINGER FRÅN EN TELEFONKIOSK…muttrar en kall trygg mysig röst. Jag skiner upp, och så gör också Emma.
MEN ÄLSKLING, VARFÖR FRÅN EN TELEFONKIOSK??
VI HAR STANNAT, PUNKA….MEN DU…JAG VILL BARA ATT DU SKA VETA, ATT DU INTE BEHÖVER, ELLER FÅR GÖRA NÅGOT DU INTE VILL EGENTLIGEN, BARA FÖR ATT FÅ VARA MED MIG…JAG FÅR FETT STORA SKULDKÄNSLOR…DET SÄGER TOM MED…JA, HAN STÅR HÄR BREDVID…MEN….ALLTSÅ, DU BEHÖVER VERKLIGEN INTE SLUTA SKOLAN FÖR MIN SKULL…SKOLAN ÄR BRA…muttrar han.
MEN LILLA GUBBEN, JAG…DET ÄR SÅKLART JAG GÖR ALLT FÖR DIG, FÖR OSS..MEN JAG GILLAR VERKLIGEN INTE MIN SKOLA….ALLA BARA ÄR OTREVLIGA…OCH…JA….JAG OCH EMMA KAN REDAN ALLT DE UNDERVISAR, VI HAR JU GÅTT SOMMARKURSER OSV….DET ORDNAR SIG, JAG LOVAR…
*SUCK* OKEJ….AJA…JAG VILLE BARA SE TILL ATT VI INTE TVINGAT ER TILL NÅGOT….MEN…JAG MÅSTE DRA NU, HONEY….SES…ÄLSKAR DIG…HÄLSA EMMA OCH …JA, DIN BROR….
JADÅ…OKEJ….VI SES ÄLSKLING…HÄLSA DE ANDRA! ÄLSKAR DIG…Dörren öppnas plötsligt och mamma kommer ut.
-Kom in genast. Säger hon bara och släpper in oss. Vi sätter oss ner i soffan igen och håller varandras händer ännu hårdare än förra gången. Emmas nitring hon har på vänstra handen sticker till, och det märker hon och blir med ens lite försiktigare.
- Vad sade han? Frågar hon nästan direkt.
- Vi slutar skolan efter halva den här terminen, vare sig ni vill eller inte. Säger Emma rakt av. Hennes pappas haka far i golvet, och Roger sitter bara och glor på oss. Anita sitter som ett pokerface och mamma ser rasande på oss.
- Så det var det han sade?! Han tvingade min dotter till att sluta skolan?!!! utbrister hon och ställer sig i raseri upp.
- Nej!! Det är något jag och Emma bestämt!! Och förresten har vi saker kvar i Tyskland, tex min moppe som måste hämtas!! Fattar ni ingenting eller?! Näst intill skriker jag.
- Men vad ringde han om då?? VA?! Ryter Fredrik som nu också ställt sig upp i raseri.
- Han ville kolla om de hade tvingat oss på något sätt, för han kände på sig det…! Han ville inte få skuldkänslor eller tvinga oss till något!! Ryter Emma till honom.
- Så typiskt player-snack….muttrar Anita.
- DU SKA F*N HÅLLA KÄFTEN J*VLA HORA!!! Skriker Emma som nu också ställt sig upp.
- Kom, Emma….jag pallar inte det här längre….mumlar jag tillslut. Jag tar hennes arm och drar henne in till mitt rum.
- JAG HATAR DIG!! FÖRSVINN UR MITT LIV J*VLA HORA! Skriker hon en sista gång innan hon kommer in till mitt rum där en förvånad och chockad Alexander sitter och knappar sig fram på sin minilaptop. Jag låser dörren och börjar genast springa runt i rummet för att packa ner kläder och andra saker, jag skulle härifrån, vart visste jag inte, men att jag skulle härifrån med Emma och Alex var en självklarhet jag visste om mycket väl.
- packa dina saker, Alex, vi ska f*n härifrån….muttrar jag och slänger ett block och en penna åt en fortfarande rasande Emma.
- Skriv ner något vettigt, att de inte ska leta efter oss, att vi går i skolan ett halvår som sagt. Säger jag snabbt och Alex flyger upp ur sängen och Emma skriver med racerfart. Efter kanske 10 minuter var nästan allt packat och vi öppnade försiktigt fönstret, och med hjälp av den superhöga musiken hörde de nog oss inte när vi tyst men diskret kastade ut väskorna och hoppade ner, en efter en.
- Nu då? Vart tar vi vägen?? Väser Emma när vi sprungit in mot skogen.
- ja…Vart kan man springa om man inte vill se sina föräldrar längre??...muttrar Alex.
- Jag vet…Kom, lägg på ett kol…Roger brukar ju jaga…mumlar jag och börjar springa mot den centrala parken…
Remember; ju snabbare ni kommenterat kommer delen;D<3
Tack för alla söta kommentarer förresten;* Ni Ger mig massa inspiration<3<3
Hursomhelst, några minuter senare var vi hemma hos mig, dyngsura.
Comment the photo
you´re right, jag är en liten kvinna:P En liten kvinna som ska ge er sötnosar mer när flera sötnosar läst;D<3333
mer kommer när fler läst;)<3
Taack!!:D<3333
mer kommer när fler läst;*<3
taaaack!!!:D
haha, de är lugnt, har fram till del 63 redan uppskriven;)<3<3
TACKTACKTACK<3
25 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/461832770/
Visa toppen
Show footer