May
Saturday 13 August 2011 photo 102/134
|
jag är så ledsen över att denna del inte kommit upp, men de e pga skola o annat. lovar att bli duktigare att lägga upp, och har nu bestämt att jag hädanefter MÅSTE lägga ut om de ligger minst 5 kommentarer (nu får de va från samma^^:P)
101
EMMA
Jag vaknar med ett ryck av att det skrapas på dörren. Tom rycker också till, även om han sover djupt hör han ju direkt om någon förstör hans och Bills ägodelar…Han rusar fram till dörren och trycker bort William från dörren, som går ner. Tom suckar tungt.
-Älskling..jag vill att du ska veta att vad som händer med honom är Ditt val. Låt inget påverka ditt val. Säger han och håller mina händer. Jag ler varmt och känner hur tårarna kommer i halsgropen.
- Tack älskling….säger jag och kysser honom.
- Ska vi gå upp eller ligga kvar? Du bestämmer! Säger han sen.
- Vi kan gå upp…jag måste ändå ringa polisen och berätta vad jag tänker göra… med William alltså…säger jag och suckar.
- Och….vad tänker du göra?....frågar Tom försiktigt. Jag ger honom en mild men menande blick och han kramar om mig, Hårt.
Vi går ner till vardagsrummet/köket där vi möter en vild hund vid namn William som har hoppat upp i soffan och redan förstört 5 fina kuddar…..Jag rusar fram till honom och rycker hårt i stryphalsbandet.
-FY WILLIAM! USCH! FY! Säger jag med en barsk röst. ´Usch, jag och Tom var ju inte ens gifta, bara tillsammans, och min hund gör Redan sönder hans ägodelar….´ tänker jag.
- Åh, Tom, jag är så sjukt ledsen! Han men….Åh, jag vet inte vad jag ska säga….förlåt….jag ska se till att han inte gör något mera….säger jag och börjar gå mot bakdörren där de hade en liten hage för hundarna.
- Men älskling, det gör ingenting! Det är ju bara kuddar! Och förresten kostade de ju bara 50 spänn! Det är väll inget! Säger Tom och kramar om mig. Jag suckar och stänger dörren.
- Jag vet inte hur det här ska gå, Tom….Nu kommer han säkert rymma….Det här funkar inte längre…! Jag vet verkligen inte hur jag ska göra….! Säger jag och suckar tungt i hans tjocka munkjacka.
- Såja….Det blir bra ska du se….Ser du, han är ju där ute! Säger han och försöker trösta mig. Men jag vet att i nästa sekund kommer han vara borta. På egna fötter.
Vi fixar frukost och snart kommer också Bill och Alex ner.
- Vad har hänt med alla kuddarna?? William? Frågar Bill lite misstänksamt.
- Mhm…säger jag och skäms. Förlåt…jag ska betala igen….suckar jag sen.
- Men sluta! Inte ska Du behöva betala för Våra kuddar! Vi fixar väll bara nya! Och med Vi menar jag jag och Bill! Sluta noja nu älskling! Det var en olycka, och dessutom är du inte någon hyresgäst, utan min älskade flickvän! Säger han och kramar om mig, då plötsligt Alex kollar med en konstig min ut genom fönstret. Jag kollar oroligt på henne innan jag sakta vrider på huvudet, medans hon säger:
- Men….vart är William?! Jag rusar ut med Tom och de andra i släptåg (trots att ingen av oss hade skor). Väl ute ser jag en beige fläck ute på gatan som ivrigt springer runt med ett stort leende fastklistrat på ansiktet. Allt går som i slow motion och plötsligt ser jag honom springa fram till en yngre kvinna med en mindre hund. Han börjar förstås att skälla och när jag precis intalat mig själv att det bara är på lek, händer just det som Inte får hända….
Snälla William, Gör Inte Så Här Mot Mig…..Jag Älskar Dig…
Vi fixar frukost och snart kommer också Bill och Alex ner.
Comment the photo
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/475788021/
Visa toppen
Show footer