May
Saturday 13 August 2011 photo 115/134
|
sorry för att delarna på alla böcker m.m inte kommit så snabbt, men de e så sjukt mkt i skolan nu"/<3
114
Rösten skrämde mig. Jag snurrade hastigt om och såg pappa. Tårar ville bara välla fram, men jag hindrade dem från att förstöra sminket.
-Gråt inte, sminket försvinner! Säger han och ler varmt när han tar i arm med mig.
-Pappa, du kom….säger jag med gråten i halsen.
- Men det är klart! Tror du jag ska glömma mitt barn Helt bara för att jag skilt mig? Jag älskar dig, Alexandra. Jag glömmer aldrig en sådan dotter som Du. Kom nu, mitt hjärta. Bill väntar på dig. Säger han med ett leende.
Jag börjar sakta gå efter Tom och Emma, som slänger bak ett leende då och då. De var så vackra tillsammans. Jag undrade när de skulle gifta sig…Eller i alla fall förlova sig.
-Är de tillsammans? Emma och….?
- Aa, Emma och Tom ja. Tom är Bills tvillingbror. Men man ser det typ bara tydligast när Bill inte har smink…säger jag. Vi hade nu kommit ut på gräsmattan, och Ost och Dressing stod redan snart på podiet.
-JO, jag såg dem båda före bröllopet, vid 2.
- Har du varit här SÅ länge?!
- Ja. Jag bodde på hotell.
- Men pappa, du kunde ta gästrummet!....
- Nej, det behövs inte, mitt hjärta. Men fokusera nu på Ditt och Bills bröllop. Säger han. Det värmde att han sade Bills namn. Att han liksom accepterat det. Det värmde mer än allt annat i våran (min och pappas då:P) historia.
Vi närmade oss podiet, och i början utav tältet, lämnade pappa mig, så jag själv kunde gå fram till Bill. Jag gillade faktiskt alla dessa "tratitioner". De var fina. Vackra.
Alla killarna såg väldigt bra ut! Men Tom hade dock inte gjort sig besväret att ta vanliga smokingbyxor, utan tagit på sig ett par Extra Fina "bigpants" som jag kallade de dem.
Bill såg helt fantastisk ut. Han hade släppt ut håret, det låg stilla och fridfullt på mina axlar. Han var också utan Något som helst smink.
Och Ja, jag skämdes.
Men då visste jag att jag verkligen gjorde Rätt. Bill var faktiskt killen jag skulle dela mitt liv med. Det var han verkligen!
Jag kom sakta fram till de alla 8 (inklusive prästen då).
"Du ser förtjusande ut…nä, det ordet räcker inte ens…." viskar Bill.
"Tack för klänningen, dumstrut. Nu skäms jag ännu mer"
"Varsegod min sköna."
"Träffade du min far?"
"Ja. Han älskar dig verkligen. Han bad mig ta hand om dig. Och det ska jag göra."
"Tack. Tack så mycket, Bill." viskade jag till slut då prästen började prata….
Comment the photo
11 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/479166296/
Visa toppen
Show footer