Saturday 13 August 2011 photo 121/134
|
120
Några timmar senare kom vi fram och snart andades vi tysk luft igen! Det var ganska kallt och vi alla sprang fort in i en van som stod parkerad inte långt från flygplanet.
-Väskorna ekorteras till vårt hus….säger Bill då hans mobil ringer. Han pratar på snabb tyska (som han alltid gör^^) så jag förstår inte ens Ett ord. Men någonting hade hänt….Han kollade lite irriterat och koncentrerat på Tom som lyssnade på samtalet. Han suckade tungt och lade på.
-Bill? Vad har hänt?? Frågade jag oroligt. Han kollade på mig som om han inte riktigt visste Hur eller Vad han skulle säga det.
-Någon har varit in i vårt hus, tagit lite pengar, och annat….
-Stalkers?
-Mm…De har ju varit omkring huset jättemycket, och nu när vi var borta bröt de sig in….suckade han.
- Vad ska vi göra? Vad är bäst?
Det blev tyst. Tom och Bill såg på varandra som om de förde ett samtal.
-Jag tror det är bäst att vi flyttar. Om inget mer ska hända….suckade Bill tungt. Jag förstod, såklart. Om något sådant här inträffat, kunde det inte finnas någon annan utväg än att flytta.
- När? Frågade jag.
- Ganska snart. Mumlade Bill till svar och kramade om mig.
När vi tillslut kom hem,vimlade det av galna och forkrossade fans, och ivriga människor från pressen vid huset. Lyckligtvis hade tjuvarna ( eller stalkerserna) inte tagit mer än en stavmixer och delar av tvillingarnas surroundljud.
-Gå upp på rummen och kolla att allt är i sin ordning. Sade Bill till mig, utan att släppa blicken från det stom var kvar av surroundljudet.
Det syntes väl att han var irriterad.
BILL
Snyggt, inbrottstjuvar. De hade tagit pengar, en mixer och en del utav min och Toms surroundljud…Jag sickade upp tjejerna till rummen ovan för att kolla att ingenting mer saknades (även om jag tvivlade på att tjuvarna kommit så långt). Nere i musikrummet och gästrummen var redan kollade.
Och Om de nu tagit något från dem, skulle jag aldrig förlåta mig själv. Jag hade ju såklart ansvar för Alex (även om vi nu var gifta och delade efternamn).
-Ingenting mer stulet! De hann nog inte ens upp! Konstaterade Alex på vägen ner för trappen. Jag mötte henne där och omfamnade henne.
Efter en lång stund, kom G:na och David in, alla med allvarliga miner.
-Ja, killar…Ni, som jag, vet att detta kommer fortsätta. Även om vi sätter in bättre larm, kommer de aldrig ge sig. De är upp till Er. Jag vet en villa bredvid min ungefär, i West Hollywood, och en villa i Beverlly Hills. Ni kan ju välja att flytta, och sen spela in det nya albumet här i den kommande studion, så fixar vi låtarna där. Men det är hursomhelst bara ett förslag….säger David, och går sen ut för att ta hand om pressen.
-Va tycker ni killar? Frågade jag plötsligt. Det störde mig inte alls att han frågade G:na först, bandet kom trots allt före flickvännerna..
-Ja, jag tänker stanna kvar..Tjejen finns ju här…sade Georg med allvarligt.
-Ja, och jag…Har väll också träffat någon…sade Gustav med en rodnande nyans som började växa på kinderna. Jag log varmt mot honom, och våra blickar möttes. Jag visste väll att det bara var en engångsförteelse…
- Jaha…Hur….Vad tycker sockertopparna då? Frågade jag vidare med en flörtig min. Hon fnissade till.
-Vart du än går, går också jag. Sade hon bara. Jag log stort mot henne och kollade på Tom som också log, med Emma i sin famn. Jag suckade lyckligt.
- Ja, då bär det väll av till La då? Vilket datum?
- November kanske? Så kan vi fixa albumet redan nu?
-Låter bra. Kom, vi går ner, Alex, du kan väll säga till David och hämta lite vatten är du snäll? Sade jag och kysste henne passionerat.
-Klart…log hon och kysste honom på pannan (dock var hon tvungen att stå på tå:P), och hämtade både David och vattnet.
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/480597052/