May
Sunday 14 August 2011 photo 6/26
|
Kapitel Fem
När jag vaknade hade skolan redan haft sin sista lektion, och mamma sov. Ett fridfullt lugn spred sig genom hela huset. Jag satte mig på sängen och satte i hörlurarna i mina öron, och lät Kelly sjunga. Detta var 2004. Alltså hela 6 år sedan. Idag är det hela ett år sen Sony Music uppmärksammande mig. Eller rättare sagt, Sam Sullivan uppmärksammande mig.
Men om vi ska avsluta följande dag, var jag ju fortfarande 13, och fruktansvärt arg.
Hur kunde hon säga så?? Jag som trodde Alla föräldrar trodde på sina barn, och Älskade dem, och var Stolta över Dem??
Jag stannade i min säng, med min nu alldeles egna whiskyflaska hela dagen och gick sedan med en rejäl baksmälla med Kelly i öronen till skolan.
Allas blickar fastnade såklart på mig. Otroligt irriterande.
Sedan dess har jag bara sett min mamma i ögonen, Riktigt, En gång.
Första gången jag sjöng, var faktiskt på skolan. Jag skrev ut "Since U Been Gone" av Kelly Clarkson, väntade tills alla (eller a, nästan alla gått) och låste in mig på toaletten, trots att det var en stor toalett, och sjöng.
Såklart var det någon utanför som undrade vad det var, eller rättare sagt, Vem det var. Men jag brydde mig inte. Jag hade hört att det var bra att sjunga i ett badrum, eller på en toalett, så varje gång mamma inte var hemma gick jag in på toaletten. Den var faktiskt ganska fräsch, men jag hade dörren öppen, om hon skulle komma.
Jag började sakta inse att hon hade fel.
Men hennes skratt satt kvar. Varje gång någon skrattade, som hon gjorde, kunde jag inte ens Försöka le. De tog mig till minnet jag föralltid ville glömma.
Det tog mig ganska länge att komma över allt det där. Mammas död, hennes ord. Allt. Men med en bra psykolog, och vän sitter jag faktiskt här idag och skriver detta. Johnathan Ryan hjälpte mig verkligen, samtidigt som jag sjöng från mitt hjärta.
I December var jag hos pappa, och firade samtidigt jul där. Mamma skulle väll vara på puben hela julaftonskvällen, kanske följa med någon hem, vad visste jag?
Ja, just det. Allt.
Kim hämtade mig med sin moped på flygplatsen och skjutsade mig hem.
"Så, vad önskar du dig till jul, min lilla prinsessa?" frågar pappa på kvällen när vi sitter och äter chips och popcorn framför en Jim Carrey- film (pappa älskade honom).
"Mja…en gitarr kanske. Jag ska lära mig lite, tänkte jag." sade jag lugnt.
"Jaså? Ja, men farmor och farfar hade en jättefin, som de ville ge bort! Kanske du….?"
"javisst, om jag får!" sade jag och log varmt mot honom. jag kunde verkligen i alla fall Verka lycklig när jag var hos honom.
Det var även då jag upptäckte P!nk, då hon släppt sitt andra album 2001 (dock var detta 2004, och hon släppte ett redan 2 år senare). Jag var på några konserter när jag var hos pappa, för när jag var hemma hos mamma, var jag tvungen att ta hand om henne.
Jag såg även Kelly någon gång, med Kim. Det var helt fantastiskt!
Vi hade väntat jättelänge på att komma in, och tillslut fick vi komma in. Det var 2005, i New Jersey. Vi hade ståplats och stod någonstans ingenstans, men såg väldigt bra. Kim tyckte det var sådär, men jag Vet att han Älskade texterna. Kanske inte lika mycket som mig då… Men jag Älskade i varje fall det!
Jag lärde mig (tack vare farmor och farfars gitarr) att spela gitarr och gjorde även många låtar när jag var hos pappa på den, men även hemma, när mamma inte var hemma.
Och snart, snart var jag nästan helt övertygad om att jag kunde kanske, bara Kanske kunde klara det.
Comment the photo
hahaha, firar int, men go jul påre^^<3
13 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/biancadumbo/480597280/
Visa toppen
Show footer