Tuesday 1 March 2011 photo 2/13
|
"hm, Nirvana och Judas kanske. Men bara om Bill går med på det. Jag har alltid velat att mina barn ska heta så." sa hon.
"ah, jag tror nog Bill kommer gå med på det. Det är coola namn och jag tror inte det är många som heter så."
(tre månader senare)
Jag och Melody satt i soffan och kollade på TV. Tom var ute i köket och grejade med mat. Melody höll sin ena hand över hennes stora mage. Hon skulle kunna få barnen när som helst. Jag var lite orolig, hon hade fått många värkar. Jag ville inte dricka någon alkohol över huvudtaget. När som helst kunde vattnet gå. Helt plötsligt spände hon sig och reste sig upp.
"vad är det?" frågade jag. Hon tittade på mig. Och sedan ner på golvet. Där var det en pöl. Tom kom in i rummet.
"det är.... Vafan Melody? Har du pissat på dig?" sa han och tittade på henne.
"nej! Vattnet har gått!"
"men varför säger du inget kvinna!" vrålade jag och drog med henne ut till bilen. Fort som fan körde vi till sjukhuset. De körde iväg med Melody och jag sprang efter. De körde in henne till ett rum. En doktor ställde sig framför mig.
"vem är du?"
"jag är Bill Kaulitz, pappan till barnen" han släppte förbi mig så jag fick komma in till henne. Hon skrek. Jag sprang dit och tog hennes hand. Hon fick ut först pojken, sedan flickan. Barnmorskorna kom med dem. Hon gav flickan till mig och pojken till Melody.
"namn?" sa en doktor. Jag och Melody tittade på varandra. Sedan vände jag blicken mot doktorn igen.
"pojken ska heta Judas och flickan Nirvana"
"oki doki" sa läkaren och skrev upp det.
"hur visste du?" frågade Melody.
"min tvillingbror berättade det" ljög jag när jag egentligen hade hört.
"aha" log hon.
"men är du säker på att du vill att tvillingarna ska heta så?"
"det är väl klart. Annars hade jag inte sagt det till läkaren" log jag. Hon flinade lite. Jag låg kvar hos henne på sjukhuset tills vi fick åka hem. Vi la försiktigt ner Judas och Nirvana i barnstolarna i bilen. Jag körde försiktigt hem.
"Bill, de är barn. Inte porslin. Dessutom ligger de säkert i deras barnstolar" jag flinade åt mig själv och gasade på lite. När vi närmade oss huset kunde jag se hur Tom stod utanför och väntade på oss. Jag stannade bilen och klev ur. Tom rusade fram till oss och begärde att få bära nån utav tvillingarna. Melody gav honom Judas och jag tog Nirvana. Hon själv tog in alla saker. Tom gick och gungade försiktigt på Judas.
"vem är en liten gullig unge? Ja vem?" sa han med bebis röst. Jag och Melody skrattade åt honom. Det såg så gulligt ut. Sedan tittade han upp på oss.
"kan inte jag få behålla ungen?" flinade han.
"den ungens namn är Judas och du får nöja dig med att vara farbror till honom och Nirvana" sa jag och tog Judas ifrån honom.
"orättvist..." muttrade Tom och började gå mot trappan.
"du får väl ta och skaffa dig en egen tjej som vill ha barn och familj med dig" sa Melody.
"och det vet vi att det aldrig någonsin kommer hända" sa Tom. Helt plötsligt knackade det på dörren. Melody gick och öppnade. Och i dörröppningen stod ingen mindre än Rebecka.
"är du helt hundra på det?" flinade hon mot Tom och släppte in Rebecka. Hon ignorerade både mig och Melody och bara rusade fram till Tom och kramade honom. Hon hade börjat fälla tårar.
Kommentera för mer ;)
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bibis/482731287/