"jag älskar dig också!" sa hon. Jag la på. Jag gick till badrummet och gjorde mig i ordning. Sedan åkte vi iväg till en studio. En ung tjej kom fram till oss.

"trevligt att ha er här pojkar! Ni ska ut på scen om fem minuter!" sa hon och skakade våra händer. Sedan rusade hon iväg. Tom tittade efter henne och sedan på mig och flinade.

"hon hade brått!" sa han och skrattade.

"Vad var det roliga med det?" frågade jag. Tom vek sig av skratt och fick hålla sina händer för magen.

"Jag vet inte!" skrek han. Jag suckade och himlade med ögonen.

"det är nog inte så bra för dig att lämna Rebecka..." sa jag. Han satte sig på knä och slutade skratta. Han tittade upp på mig med tårfyllda ögon.

"säg inte hennes namn... Snälla" kved han. Jag satte mig på huk bredvid honom och la en arm på hans rygg.

"förlåt mig Tom... Men vi är snart hemma hos dem igen" vi fixade oss och gick ut på scen och möttes av skrik från våra fans.
(tre veckor senare)
Limousinen stannade utanför vårat hus. Jag var trött, men ändå förväntansfull eftersom jag ville träffa min älskling Melody och Judas och Nirvana. Tom låste upp och vi kom in.

"hallå?" ropade Tom.

"ja?" hördes en bekant röst, men det var inte Melody. Rebecka kom ut i hallen med Judas.

"hej!" sa Tom och kramade Rebecka. Han kysste henne länge. Jag log och väntade på att Melody skulle komma med Nirvana, men det gjorde hon inte.

"Rebecka, var är Melody?"

"vet inte, hon stack för två veckor sedan och jag fick ta hand om tvillingarna tills du kom hem sa hon" jag greps av panik. Inte skulle Melody lämna mig igen, med våra barn dessutom. Mina ögon tårades.

"sa hon inte vart hon skulle?" frågade Tom. Rebecka skakade på huvudet.

"hon sa bara att hon inte orkade mer och att Bill fick ta tvillingarna"

"var är Nirvana?" lyckades jag få fram med gråten i halsen.

"uppe i ert rum" sa Rebecka. Jag gick upp med mina väskor och öppnade dörren. Nirvana låg i hennes säng och sov. Annars var allt precis som det var innan jag träffade Melody. Det kändes hemskt. Hennes borste låg inte på bordet, hennes saker fanns inte kvar över huvudtaget. Den enda jag såg var en liten lapp på bordet. Jag tog den och läste.

"Bill älskling, oavsett hur dåligt du måste ha tagit det från Rebecka, så är det inte så hemskt som det låter. Jag har dragit till mitt hus tills du kommer hem. Jag klarar inte att vara i ditt hus med våra barn så länge du inte är i närheten. Det gör för ont. Så fort du läser denna lappen, lova att du ringer upp mig så jag kan komma hem igen. Jag har inte lämnat dig, det tänker jag aldrig göra. Jag älskar dig för mycket. Puss /Melody" jag torkade bort tårarna och ringde upp Melody på hennes mobil.

"hallå?" hörde jag henne.

"hej älskling, vi är hemma nu" sa jag. Hon la på.

"vafan?" sa jag och tittade på mobilen med en oförstående blick. Nirvana hade vaknat och låg nu och gallskrek. Jag la undan mobilen och tog upp henne. Jag strök min tumme över hennes kind och vaggade henne till söms.

"Bill!" skrek Tom. Jag gick ner.

"vad?" Tom pekade mot dörren. Där såg jag Melody. Jag gav Nirvana till Tom och sprang fram till Melody och kramade henne hårt. Sedan kysste vi varandra.

"äntligen vi sex igen" sa Tom. Jag log.

kommentera för mer ;)

MEEEEEEEEEEEEEEER!