April
Saturday 16 April 2011 photo 13/18
|
"vi kanske borde ta och börja cykla hemåt. Det är väl inget ljus på cyklarna?" sa hon osäkert. Jag skakade på huvudet. Hon flög upp på fötter och började kolla sig oroligt omkring. Jag reste mig sakta upp.
"vad är det Mickaela?" frågade jag oroligt och tittade på henne. Hon kollade på mig med tårar i ögonen.
"jag hörde något" hennes röst darrade av rädsla. Det gjorde ont i mig att se henne såhär...
"vad var det du hörde?" frågade jag oroligt.
"något... Det lät som en varg eller nåt" plötsligt hörde vi en gren gå av. Mickaela blev vit i ansiktet. Jag tittade lite närmre buskarna.
"Bill, gå inte nära!" sa hon med gråten i halsen.
"det är okej" ljög jag. Saken som var där började ryta.
"helvete!" väste jag. Vi plockade fort ihop sakerna och slängde oss på cyklarna. Vi cyklade fort nerför berget. Den stora grizzlybjörnen kom efter oss. Vi cyklade fortare. Vi kom ner för berget, men björnen var fortfarande efter oss. Jag fick panik, men såg en liten grotta. Jag slängde ner cykeln på marken och drog med mig Mickaela. Vi sprang in i grottan. Vi fick knappt plats så hon fick ligga i mitt knä. Jag hukade mig över henne. Vi satt tysta och bara kollade när björnen försökte få tag i oss. Den röt högt. Jag kände hur Mickaela hade börjat skaka. Hon grät av rädsla. Jag kramade om henne och höll hennes huvud mot mitt bröst. Hon snyftade och hade ett fast grepp om mig.
"förlåt mig" sa jag tyst i hennes öra. Hon bara grät och grät. Jag kunde inte låta bli att börja gråta heller. Det gjorde så ont i mig. Jag fick såna skuldkänslor. Tack vare mig så ligger hon här i min famn och gråter av skräck. Jag kramade om henne ännu hårdare. Björnens tass kom åt Mickaelas rygg. Hon skrek när han rev henne. Jag blev arg. Jag plockade snabbt upp en tung sten och mosade björnens tass med den. Björnen röt ännu högre av smärta och drog sig tillbaka. Jag höll för Mickaelas öron så hon inte skulle bli döv. Efter ett tag var björnen helt borta. Jag kröp ut och kollade mig omkring. Den var borta. Jag räckte handen till Mickaela. Hon tog den och jag hjälpte henne ut. Jag kramade henne.
"förlåt" viskade jag tyst i hennes öra.
"det är inte ditt fel. Du kunde inte veta" snyftade hon med darrig röst. Jag suckade och strök henne försiktigt över ryggen. Jag tänkte inte på hennes sår. Hon vek sig in mot mig när jag kom i närheten av det. Hon stönade tyst.
"gör det ont?" frågade jag oroligt. Hon nickade och stönade ännu en gång. Jag tog med henne och vi gick till cyklarna. De var sönderslitna med en massa blod på.
"Chris kommer inte bli glad...." suckade jag irriterat och tog upp mobilen. Efter att jag hade ringt Chris och berättat vad som hade hänt ringde jag Tom. Han fick komma och hämta oss. Mickaela skulle knappast kunna gå hem till hennes hotell. Efter ett tag kom han. Vi åkte till Mickaelas hotell. Jag följde med henne upp till rummet. Hon låste upp och vi gick in.
"var är eran första bandet låda?" frågade jag tyst. Det var helt mörkt i lägenheten, så jag antog att Bente hade gått och lagt sig. Eller så var hon hemma hos oss. Mickaela visade mig lådan.
"ta av dig tröjan" sa jag. Hon gjorde som jag sa. Jag tvättade rent såret. Hon drog häftigt efter andan.
"det svider" kved hon.
"så ja, det går bra" sa jag tröstande. När såret var rent satte jag på henne ett plåster.
"ska jag hjälpa dig i säng?" hon nickade. Jag hjälpte henne upp och tog in henne till hennes rum. Jag bäddade upp åt henne. Hon la sig i sängen och jag bäddade ner henne. Jag hukade mig ner över henne.
"god natt sötnos" log jag. Hon log tillbaka.
"god natt ängel" sa hon trött. Jag strök henne över kinden och log. Sedan rätade jag på mig och var på väg ut. Hon tog tag i min handled.
"Bill, vänta" viskade hon. Jag vände mig om mot henne igen.
"böj dig" viskade hon. Jag böjde mig ner över henne. Våra läppar var bara nån centimeter ifrån varandra.
"min fina ängel" log hon och strök mig över kinden. Sedan sträckte hon på sig och kysste mig. Åh vad jag älskade att känna hennes mjuka läppar mot mina. Hon avslutade kyssen och tittade på mig. Jag log.
"min lilla sötnos" log jag och strök henne över kinden. Sedan kysste jag henne i pannan och gick ut. Jag stängde dörren försiktigt efter mig. Jag gick till hissen. Tårarna hade börjat rinna. Jag saknade henne redan. Fast det bara var fem minuter sedan jag stod lutad över henne och kysste henne. Jag gick in i hissen och tryckte på en knapp. Hissen stängdes och jag åkte ner. Den stannade och jag torkade snabbt bort tårarna och gick ut. Tom satt och väntade i bilen.
"vad lång tid det tog" sa han lugnt och startade bilen.
"jag plåstrade om henne och hjälpte henne till sängen" min röst var fortfarande darrig. Tom kollade på mig.
"vad är det bror?" sa han oroligt. Jag skakade på huvudet.
"du skulle bara tycka det var fånigt"
"nej Bill. Det är inte fånigt. Säg nu" jag suckade och tittade på honom. Han suckade också.
"du saknar Mickaela?" jag nickade. Mina ögon började tåras igen.
"jag förstår inte, hur kan du sakna henne så mycket när det var tio minuter sedan du träffade henne" jag ryckte på axlarna.
"saknar inte du Bente? Eller, du kanske inte är kär i henne förstås"
"jo jag saknar Bente. Men jag började sakna henne efter nån timme utan henne. Du börjar sakna Mickaela fem minuter efter..." jag nickade men stannade upp.
"saknar du Bente?" sa jag förvånat. Han nickade och log lite.
"Tomi, har du gått och blivit kär?" flinade jag. Han nickade.
"ja, faktiskt. Bente är så underbar. Vi är så lika. Hon är så söt och så bra på att trösta." jag log.
"äntligen har min kära bror hittat kärleken. Då måste ju hon vara den rätta" han nickade och log.
"du också förresten. Du som har varit singel i sex, sju år. Och nu är du inte det länge" jag rynkade pannan åt honom.
"vad menar du med det?" han kollade på mig.
"är inte du och Mickaela tillsammans?" jag skakade på huvudet och kollade ner i mitt knä.
"förlåt Bill. Jag trodde..."
"nej Tom, det är lugnt" sa jag trött.
"säkert?" jag nickade.
"åk nu, jag vill hem"
jaa ni, det går framåt för dem ;)
kommentera för mer ^^
Comment the photo
18 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bibis/483887197/
Visa toppen
Show footer