Saturday 18 September 2010 photo 1/2
|
De tunga stegen får gruset att studsa på marken, de får min blick att flacka. Händerna bli våta. Jag vill inte minnas! Men en kontrollerad rörelser får min blick att se uppåt där jag möts av en tillsynes oändlig trappa. Breda trappsteg där mina fötter försvinner, jag tänker på Alice i underlandet och önskar att jag haft en flaska med väx-vätska i.
Hans tunga steg kommer närmare, jag hör dem inte. Jag känner dem. Gruset på marken studsar högre tills de för någon kort stund svävar stilla i luften. Som en geting. Bara stilla. Då känner jag blicken, den skär i mig. Den river i mig och skrattar. Jag funderar på om det är han med hand- och fotbojor som är fast eller jag? Vem lider och vem kommer få betala i längden?
Portarna öppnas och gruset faller som hårt regn tillbaka på marken - Den mörka mannen brevid mig i kostym med en mapp som bara ska rymma 20 papper är nu fylld med hundratals papper, bevismatrial som ska få ett slut på allt. Mannen vänder sig mot mig och drar på munnen och viskar mitt namn. Det är dags. Och då visste jag. Detta är bara början.
Hans tunga steg kommer närmare, jag hör dem inte. Jag känner dem. Gruset på marken studsar högre tills de för någon kort stund svävar stilla i luften. Som en geting. Bara stilla. Då känner jag blicken, den skär i mig. Den river i mig och skrattar. Jag funderar på om det är han med hand- och fotbojor som är fast eller jag? Vem lider och vem kommer få betala i längden?
Portarna öppnas och gruset faller som hårt regn tillbaka på marken - Den mörka mannen brevid mig i kostym med en mapp som bara ska rymma 20 papper är nu fylld med hundratals papper, bevismatrial som ska få ett slut på allt. Mannen vänder sig mot mig och drar på munnen och viskar mitt namn. Det är dags. Och då visste jag. Detta är bara början.
Annons