August
Sunday 30 August 2009 photo 1/1
|
De känns som om allt glider en ur händerna.
Sånt som man levde för innan,
finns inte längre tal om.
Kompisar man umgick med försvinner.
Inte heller känns de som att de betyder något för någon.
De är bara jag & mitt under i magen.
Jag tror att vissa saker & ting i livet händer en för att de ska vara en posetivt vändning.
Jag har alltid hatat aboter, & skulle heller aldrig kunna göra de.
Om jag hade trott på gud hade jag sagt att detta är hans vilja.
Men nu gör jag inte de, tror mer på nått som ville mig väl.
Jag tror att detta va min rädding.
Jag tror att detta va de ända som skulle få mig bort från all alkohol & allt rökande av allt man kunde komma åt.
Jag kan aldrig säga att jag vart beroende av droger eller alkohol.
Men de är alltid något som funnits där, dag ut & dag in.
De va tidsfördriv & de fick djupa sår & svek att försvinna för stunden..
De va en lycka som inte går att beskriva,
en lycka om att verkligheten försvinner för en stund.
& jag kan heller aldrig påstå att jag kommer missa något av min ungdom för jag har nog gjort mer än dom flesta gjort, jag har hunnit leva.
Ibland alldeles för mkt.
Jag har betet mig illa mot folk som bara velat mig väl,
jag har hatat allt & alla bara för att jag har känt mig övergiven.
De är inte många som vet,
inte många som förstått.
Inte heller många som orkat lägga tid.
Jag tro en del vetat vad jag gjorde då,
jag tro folk förstod.
Men visste att de inte skulle spelat så stor roll om vad dom skulle sagt.
Jag har alltid vart den med käft,
har jag min åsikt så står jag för den.
Men nu kan jag lägga korten på borden & erkänna att de jag gjorde då va fel.
Jag kanske vart en jävel unge & gjort livet till ett helvete för många,
men jag kan inte heller be om ursäkt.
De va ni som bidrog till en del saker, de va ni som fick mig att känna så mkt hat.
Men vi alla är födda till att göra misstag för att kunna lära.
Vi är födda till att kunna förlåta!
Sånt som man levde för innan,
finns inte längre tal om.
Kompisar man umgick med försvinner.
Inte heller känns de som att de betyder något för någon.
De är bara jag & mitt under i magen.
Jag tror att vissa saker & ting i livet händer en för att de ska vara en posetivt vändning.
Jag har alltid hatat aboter, & skulle heller aldrig kunna göra de.
Om jag hade trott på gud hade jag sagt att detta är hans vilja.
Men nu gör jag inte de, tror mer på nått som ville mig väl.
Jag tror att detta va min rädding.
Jag tror att detta va de ända som skulle få mig bort från all alkohol & allt rökande av allt man kunde komma åt.
Jag kan aldrig säga att jag vart beroende av droger eller alkohol.
Men de är alltid något som funnits där, dag ut & dag in.
De va tidsfördriv & de fick djupa sår & svek att försvinna för stunden..
De va en lycka som inte går att beskriva,
en lycka om att verkligheten försvinner för en stund.
& jag kan heller aldrig påstå att jag kommer missa något av min ungdom för jag har nog gjort mer än dom flesta gjort, jag har hunnit leva.
Ibland alldeles för mkt.
Jag har betet mig illa mot folk som bara velat mig väl,
jag har hatat allt & alla bara för att jag har känt mig övergiven.
De är inte många som vet,
inte många som förstått.
Inte heller många som orkat lägga tid.
Jag tro en del vetat vad jag gjorde då,
jag tro folk förstod.
Men visste att de inte skulle spelat så stor roll om vad dom skulle sagt.
Jag har alltid vart den med käft,
har jag min åsikt så står jag för den.
Men nu kan jag lägga korten på borden & erkänna att de jag gjorde då va fel.
Jag kanske vart en jävel unge & gjort livet till ett helvete för många,
men jag kan inte heller be om ursäkt.
De va ni som bidrog till en del saker, de va ni som fick mig att känna så mkt hat.
Men vi alla är födda till att göra misstag för att kunna lära.
Vi är födda till att kunna förlåta!
Comment the photo
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/binholt/405183969/
Visa toppen
Show footer