December
Thursday 29 October 2009 photo 1/1
|
Känner att det, såhär dagen efter, är läge att slänga in en liten text fran Lasse Anrells bok, Skaffa dig ett liv 2:
Att vara Bajare är att gömma något för omvärlden. Man går omkring, småleende, och känner att man har något som andra saknar. Någonting som de aldrig kommer kunna få. Ungefär som att gå omkring med en milljon i en ICA-kasse - ingen annan vet om det eller märker något. Känslan av att ha en hemlighet. Men kanske de vet ändå..
Jag menar, varför ser de alltid på en med en undrande, längtande blick så man känner att de är avudsjuka på en ? Varför kan man alltid se i deras blickar deras liv inte är helt kompletta ?
Bilen finns där - hunden lika så. En snygg fru/make och pengar på banken. 14 dagars semester på rivieran varje sommar och kanske en seglingsvecka på skärgården. Gärna en strandtomt i Djursholm eller, kanske ett Penthouse på Östermalm. Rolex och Spy Bar.
Men ändå, avundsjukan - den som bara syns om man tittar riktigt noga - är riktad mot mig, jag som inte ens har en Rolex..
Visst är man nere under isen ibland, precis som aikarna och djurgårdarna, men jag har en "grundlycklighet" som inga dåliga resultat i världen kan ta ifrån mig.
Jag är ju utvald, jag har gåvan. Kanske är det den som strålar? Många gånger har man lunkat hem från Söderstadion efter en 1-0 förlust mot något obskyrt division 1 lag, svurit och deppat och kännt sig sviken. Men så har man förlåtit sitt lag, spruckit upp i ett leende och kännt - jag är ju lycklig ändå ! Lyckligare än de där människorna som håller på det obskyra division 1 laget som precis besegrat Hammarby på Söderstadion. De har ju inte sett ljuset, de kan ju inte förstå. Så har man låtit blicken svepa över de tusentals som, precis som en själv, går och svär - för att plötsligt möta en blick i folkhavet, le, blinka, kanske skratta till och känna att:
Vafan, vi är ju lyckliga ändå. Vi har ju haft turen att bli Bajare !
Hammarby knyter folk till varandra på ett högre plan. I klacken, eller för den delen på hela Söderstadion, finns ett skolexempel på frihet, jämlikhet och broderskap. Ingen är mer värd än någon annan och ingen annanstans är nog en A-lagare lika mycket värd som en börsmäklare. Så länge man känner till den hemligheten så är man alltid välkommen. Dörren står alltid öppen.
Den där känslan av att vara unik, fast samtidigt en i den stora gemenskapen, det är det som gör det speciellt att vara Bajare..
Fan vad kul vi ska ha i Superettan ! :)
Jag menar, varför ser de alltid på en med en undrande, längtande blick så man känner att de är avudsjuka på en ? Varför kan man alltid se i deras blickar deras liv inte är helt kompletta ?
Bilen finns där - hunden lika så. En snygg fru/make och pengar på banken. 14 dagars semester på rivieran varje sommar och kanske en seglingsvecka på skärgården. Gärna en strandtomt i Djursholm eller, kanske ett Penthouse på Östermalm. Rolex och Spy Bar.
Men ändå, avundsjukan - den som bara syns om man tittar riktigt noga - är riktad mot mig, jag som inte ens har en Rolex..
Visst är man nere under isen ibland, precis som aikarna och djurgårdarna, men jag har en "grundlycklighet" som inga dåliga resultat i världen kan ta ifrån mig.
Jag är ju utvald, jag har gåvan. Kanske är det den som strålar? Många gånger har man lunkat hem från Söderstadion efter en 1-0 förlust mot något obskyrt division 1 lag, svurit och deppat och kännt sig sviken. Men så har man förlåtit sitt lag, spruckit upp i ett leende och kännt - jag är ju lycklig ändå ! Lyckligare än de där människorna som håller på det obskyra division 1 laget som precis besegrat Hammarby på Söderstadion. De har ju inte sett ljuset, de kan ju inte förstå. Så har man låtit blicken svepa över de tusentals som, precis som en själv, går och svär - för att plötsligt möta en blick i folkhavet, le, blinka, kanske skratta till och känna att:
Vafan, vi är ju lyckliga ändå. Vi har ju haft turen att bli Bajare !
Hammarby knyter folk till varandra på ett högre plan. I klacken, eller för den delen på hela Söderstadion, finns ett skolexempel på frihet, jämlikhet och broderskap. Ingen är mer värd än någon annan och ingen annanstans är nog en A-lagare lika mycket värd som en börsmäklare. Så länge man känner till den hemligheten så är man alltid välkommen. Dörren står alltid öppen.
Den där känslan av att vara unik, fast samtidigt en i den stora gemenskapen, det är det som gör det speciellt att vara Bajare..
Comment the photo
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/bitchmaster/420524101/
Visa toppen
Show footer