January
Monday 8 March 2010 photo 1/2
|
Är på ett melankoliskt humör och skriver ned ett minne från länge sen.
"Jag minns när en pojke kysste mig, och jag tittade in i hans ögon och sa:
"Jag vet inte vart vi är på väg, men jag vill inte gå den vägen".
En mening som hade malt i mig hela kvällen, då han försökt hålla om mig.
Sen gick jag ut ur sommarstugan och gick runt i skärgårdsidyllen.
Gick där ute tills regnet började och jag sprang tillbaka igen.
När jag kom innanför dörren tittade hans mamma på mig och sa:
"Det var då den punktligaste flicka jag någonsin har sett"
för klockan var 22.00 och jag hade lovat att vara tillbaka innan dess.
Jag log matt mot henne och undrade om hon hade varit lika glad,
lika vänlig, om hon visste att jag just hade krossat hennes sons hjärta.
Han undvek mig under resten av tiden i stugan som bara var någon dag.
När vi skulle åka hem gav jag honom en kram för att säga förlåt.
Men nästa dag skickade han en Per Gessle sång, för han trodde annat.
Han trodde att jag hade ändrat mig och att kramen var något mer.
Dumma pojke tänkte jag förstrött och gav honom min kompis mobilnr.
Han blev kär i henne istället, kan hända för att göra mig avundsjuk.
Den affären tog slut snabbt och ett år senare skröt han med att han haft sex.
Jag log åt den dumma lilla pojken och åt den dans som han försökte föra.
Det är synd när den ena måste trampa på den andres tår trots goda försök.
Men man måste väl dansa med ett antal innan man hittar rätt partner.
Man är ju inte mer än en sån där som alla andra, trots allt."
"Jag vet inte vart vi är på väg, men jag vill inte gå den vägen".
En mening som hade malt i mig hela kvällen, då han försökt hålla om mig.
Sen gick jag ut ur sommarstugan och gick runt i skärgårdsidyllen.
Gick där ute tills regnet började och jag sprang tillbaka igen.
När jag kom innanför dörren tittade hans mamma på mig och sa:
"Det var då den punktligaste flicka jag någonsin har sett"
för klockan var 22.00 och jag hade lovat att vara tillbaka innan dess.
Jag log matt mot henne och undrade om hon hade varit lika glad,
lika vänlig, om hon visste att jag just hade krossat hennes sons hjärta.
Han undvek mig under resten av tiden i stugan som bara var någon dag.
När vi skulle åka hem gav jag honom en kram för att säga förlåt.
Men nästa dag skickade han en Per Gessle sång, för han trodde annat.
Han trodde att jag hade ändrat mig och att kramen var något mer.
Dumma pojke tänkte jag förstrött och gav honom min kompis mobilnr.
Han blev kär i henne istället, kan hända för att göra mig avundsjuk.
Den affären tog slut snabbt och ett år senare skröt han med att han haft sex.
Jag log åt den dumma lilla pojken och åt den dans som han försökte föra.
Det är synd när den ena måste trampa på den andres tår trots goda försök.
Men man måste väl dansa med ett antal innan man hittar rätt partner.
Man är ju inte mer än en sån där som alla andra, trots allt."
Visa toppen
Show footer