February
Friday 29 August 2014 photo 3/4
|
Okay så tack vare halsont och feberskänslor låg jag och vilade en lång, lång stund innan idag. Var väldigt mysigt men hade en otroligt lång dröm...
__________________________________
Jag kommer inte riktigt ihåg hur den började, men vi befann oss vid någon mack-liknande byggnad. Man kunde gå in och fika och så. Tydligen kände jag alla människor där men inte alltför väl, så jag tror jag befunnit mig i närheten någon vecka som mest. Utanför fanns några andra små träbyggnader och en väg. Det var inte jättelångt från civilisation men det var ju inte direkt mitt i staden heller. Lite som Kallinge med andra ord. Det var jag, Alex och någon mer sötsnygging som jag för allt i världen inte kan komma på vem! Jag vet men människan var när jag drömde om honom men nu kommer jag knappt ihåg hur han ser ut! Sjukt irriterande! Tills vidare kallar vi honom för Sötsnygg.
Det regnade. Jag, Sötsnygg och Alex skulle stanna på platsen under natten för att sedan åka vidare tidigt, tidigt på morgonen. Det hade börjat skymma. Jag och Alex hade varsin systemkamera (han hade en Canon och jag hade min Nikon) och jag hade dessutom något som liknade ett platt USB-minne, fast ändå lite annorlunda. Tydligen kunde jag spela in ljud på den och filma som på en Iphone. Sötsnygg hade också någon manick med sig men jag kommer inte riktigt ihåg vad. Han gick runt och bar på en sladd i alla fall.
Vi fjantade oss och filmade mycket, filmade och fotade varandra. Jag använde nästan bara min USB-mojäng-kamera för att filma de andra två (jag var ju döförälskad i båda så vafan).
DET HÄNDER EN HEL DEL GREJER men jag kommer inte ihåg något speciellt! Men det är småsaker som att vi springer ifrån regnet och ställer oss under tak, eller som att vi går in på mack-cafeét för att beställa kaffe. Puma är föresten med inne på kafeét. Hon känner tydligen några där som hon sitter med, och pratar med mig och oss när vi går in.
Sedan urartar det ganska fort. Jag och Alex står utomhus och nu är det riktigt mörkt. Vi filmar och fjantar oss som vanligt (ska inte gå in på för mycket detaljer här~) och ganska snart märker jag att det går omkring ett gäng på 3-4 personer och spanar in oss. De har tunga järn och basebollträn och liknande i händerna och ser allmänt skurk-farliga ut. Alex ser dem inte. Jag drar oss så gott jag kan utan att verkar misstänksam emot mack-cafeét samtidigt som skurkarna går snabbare och snabbar emot oss. Sötsnygg gå in på cafeét, Alex upptäcker skurkarna och han och jag sticker åt varsitt håll för att förvirra dem. En av dem sticker efter mig, de andra sticker åt Alex. Jag har (av någon anledning) alla prylar i mina händer, så min första tanke är att de vill åt våra kameror och så vidare. Jag lyckas smita undan skurken (får springa som fan och har panik hela tiden eftersom jag har en fin känsla av att han kommer slå ihjäl mig om han får tag i mig), springer in på macken och nästan kastar alla prylar på disken medan jag fullständigt skriker "SLAGSMÅL! UTANFÖR! DE HÅLLER PÅ ATT SLÅ IHJÄL EN PERSON". Genast flyger 3-5 stora grabbar upp från sina bord och springer ut.
Jag och Sötsnygg springer också ut och ställer oss i dörrspringan. Som jag misstänkt så hade resten av gruppen flugit efter Alex och fått ned honom i ett dike medan de sparkar och slår honom. Gruppen skingras ganska fort efter det att grabbarna kommer ut. Någon ringer polis, folk skriker överallt, jag springer fram till Alex, Sötsnygg står helt still och det regnar igen. Först är jag livrädd att de slagit ihjäl honom, men som tur är tog han inte så mycket skada (av någon jävla anledning, antar att min dröm inte vill skada honom för mycket). Han reser sig och när jag är säker på att han inte är allvarligt skadar kramar jag hans arm så hårt som jag vågar. Han själv är fly förbannad så jag vågar inte göra mer än så. Puma skrattar och blinkar åt mig från cafeét, men i det ögonblicket vill jag nästan bara slå henne för att hon ser det här som något bra. Efter det går vi in och jag ger honom tillbaka hans kamera och försäkrar att inget har gått sönder. Det gör honom på lite bättre humor och tycker det var riktigt bra att inget kom till skada (vilket stärker min teori om att det var kamerorna och det som skurk-gänget ville åt). Han ler åt mig och säger tack, så hela jag smälter ~
________________________________________
Kort därefter slutar drömmen eftersom mamma väckte mig. En hel del småsaker i början som jag inte minns, men allt ifrån när skurkarna börjar följa efter oss till slutet minns jag glasklart. Åter igen en väldigt verklig dröm, men inte sådär alltför verkligt. Det mest verkliga var när jag kramade hans arm och kunde känna doften av jord och blod.
Jag kommer inte riktigt ihåg hur den började, men vi befann oss vid någon mack-liknande byggnad. Man kunde gå in och fika och så. Tydligen kände jag alla människor där men inte alltför väl, så jag tror jag befunnit mig i närheten någon vecka som mest. Utanför fanns några andra små träbyggnader och en väg. Det var inte jättelångt från civilisation men det var ju inte direkt mitt i staden heller. Lite som Kallinge med andra ord. Det var jag, Alex och någon mer sötsnygging som jag för allt i världen inte kan komma på vem! Jag vet men människan var när jag drömde om honom men nu kommer jag knappt ihåg hur han ser ut! Sjukt irriterande! Tills vidare kallar vi honom för Sötsnygg.
Det regnade. Jag, Sötsnygg och Alex skulle stanna på platsen under natten för att sedan åka vidare tidigt, tidigt på morgonen. Det hade börjat skymma. Jag och Alex hade varsin systemkamera (han hade en Canon och jag hade min Nikon) och jag hade dessutom något som liknade ett platt USB-minne, fast ändå lite annorlunda. Tydligen kunde jag spela in ljud på den och filma som på en Iphone. Sötsnygg hade också någon manick med sig men jag kommer inte riktigt ihåg vad. Han gick runt och bar på en sladd i alla fall.
Vi fjantade oss och filmade mycket, filmade och fotade varandra. Jag använde nästan bara min USB-mojäng-kamera för att filma de andra två (jag var ju döförälskad i båda så vafan).
DET HÄNDER EN HEL DEL GREJER men jag kommer inte ihåg något speciellt! Men det är småsaker som att vi springer ifrån regnet och ställer oss under tak, eller som att vi går in på mack-cafeét för att beställa kaffe. Puma är föresten med inne på kafeét. Hon känner tydligen några där som hon sitter med, och pratar med mig och oss när vi går in.
Sedan urartar det ganska fort. Jag och Alex står utomhus och nu är det riktigt mörkt. Vi filmar och fjantar oss som vanligt (ska inte gå in på för mycket detaljer här~) och ganska snart märker jag att det går omkring ett gäng på 3-4 personer och spanar in oss. De har tunga järn och basebollträn och liknande i händerna och ser allmänt skurk-farliga ut. Alex ser dem inte. Jag drar oss så gott jag kan utan att verkar misstänksam emot mack-cafeét samtidigt som skurkarna går snabbare och snabbar emot oss. Sötsnygg gå in på cafeét, Alex upptäcker skurkarna och han och jag sticker åt varsitt håll för att förvirra dem. En av dem sticker efter mig, de andra sticker åt Alex. Jag har (av någon anledning) alla prylar i mina händer, så min första tanke är att de vill åt våra kameror och så vidare. Jag lyckas smita undan skurken (får springa som fan och har panik hela tiden eftersom jag har en fin känsla av att han kommer slå ihjäl mig om han får tag i mig), springer in på macken och nästan kastar alla prylar på disken medan jag fullständigt skriker "SLAGSMÅL! UTANFÖR! DE HÅLLER PÅ ATT SLÅ IHJÄL EN PERSON". Genast flyger 3-5 stora grabbar upp från sina bord och springer ut.
Jag och Sötsnygg springer också ut och ställer oss i dörrspringan. Som jag misstänkt så hade resten av gruppen flugit efter Alex och fått ned honom i ett dike medan de sparkar och slår honom. Gruppen skingras ganska fort efter det att grabbarna kommer ut. Någon ringer polis, folk skriker överallt, jag springer fram till Alex, Sötsnygg står helt still och det regnar igen. Först är jag livrädd att de slagit ihjäl honom, men som tur är tog han inte så mycket skada (av någon jävla anledning, antar att min dröm inte vill skada honom för mycket). Han reser sig och när jag är säker på att han inte är allvarligt skadar kramar jag hans arm så hårt som jag vågar. Han själv är fly förbannad så jag vågar inte göra mer än så. Puma skrattar och blinkar åt mig från cafeét, men i det ögonblicket vill jag nästan bara slå henne för att hon ser det här som något bra. Efter det går vi in och jag ger honom tillbaka hans kamera och försäkrar att inget har gått sönder. Det gör honom på lite bättre humor och tycker det var riktigt bra att inget kom till skada (vilket stärker min teori om att det var kamerorna och det som skurk-gänget ville åt). Han ler åt mig och säger tack, så hela jag smälter ~
________________________________________
Kort därefter slutar drömmen eftersom mamma väckte mig. En hel del småsaker i början som jag inte minns, men allt ifrån när skurkarna börjar följa efter oss till slutet minns jag glasklart. Åter igen en väldigt verklig dröm, men inte sådär alltför verkligt. Det mest verkliga var när jag kramade hans arm och kunde känna doften av jord och blod.
Annons
Directlink:
http://dayviews.com/bluecanary/518733755/
Visa toppen
Show footer