Sunday 29 March 2009 photo 1/1
|
Blö. Idag ska vi ha släktkalas för mig.
Jag vet inte riktigt vad som är med mig. Fy fan vad jag saknar dom gamla tiderna.
Då var allt bra, alla var vänner och livet var enkelt.
Jag hade så mycket, som jag bara slängde bort. Jag gjorde bort mig.
Hur många från den gamla tiden umgås jag fortfarande med? En, Tone.
Är så jävla glad att jag har dig. Vi har fan stått ut med varandra i snart fyra år.
Vi har varit i så många umgängeskretsar men de splittras alltid, men vi höll alltid ihop.
Emosarna, Gotharna, Punkarna, Poparna, we've been there :P
Det bästa vi någonsin gjort är ändå Stockholm!
Det gick fel redan på morgonen då jag hade någon urinvägsinfektion och satt på toan för länge och det gjorde att vi var för sena till pendeln till Alingsås. Vi fick springa ner till stationen i snökaos och våra resväskor fungerade mer som snöplogar.
Till slut är vi framme vid pendeln och den är självklart försenad så vi får sitta och vänta.
Väl framme i Alingsås är vi svinkalla, trötta men väldgt peppade ändå!
På tåget händer nästa missöde; tydligen gäller inte våra biljetter (en barn och en ungdom) efterom man måste resa med en barnbiljett resp. vuxenbiljett.
Det löser sig till slut och då börjar helvetet: Att hitta platser.
Första delen av resan har vi en plats, sen följer tre, fyra platsbyte och i Örebro kommer det på så mycket folk att vi inte får plats mer.
Vi sätter oss i lekvagnen men då kommer det någon kärring med barvagn och säger att vi måte flytta på oss eftersom hon ska ställa sin barnvagn där.
Det slutar med att vi måste sitta därman ställer sina väskor, alldeles vid dörrarna. YEAH!
När vi är framme i Stockholm är vi inte speciellt pepp längre. Det är ca 20 cm snö och kallt som fan. Vi tar bussen till Nacka och lyckas hitta Tones mormors lägenhet.
Det hela slutar med att vi mest sitter hemma hos Margit, Tones senila mormor och får svara på frågorna "Vilken linje ska du välja på gymnasiet?" och "Gick ni i samma klass?" ungefär tre gånger i timmen.
Det är nu ett år sen. Det är inte förrän nu som vi insett vilken möjlighet vi hade. Men men, det är ju iallafall ett roligt minne (som inte var så roligt at the time).
Bilden är tagen dagen innan vi åkte. Det säger en del.
Jag vet inte riktigt vad som är med mig. Fy fan vad jag saknar dom gamla tiderna.
Då var allt bra, alla var vänner och livet var enkelt.
Jag hade så mycket, som jag bara slängde bort. Jag gjorde bort mig.
Hur många från den gamla tiden umgås jag fortfarande med? En, Tone.
Är så jävla glad att jag har dig. Vi har fan stått ut med varandra i snart fyra år.
Vi har varit i så många umgängeskretsar men de splittras alltid, men vi höll alltid ihop.
Emosarna, Gotharna, Punkarna, Poparna, we've been there :P
Det bästa vi någonsin gjort är ändå Stockholm!
Det gick fel redan på morgonen då jag hade någon urinvägsinfektion och satt på toan för länge och det gjorde att vi var för sena till pendeln till Alingsås. Vi fick springa ner till stationen i snökaos och våra resväskor fungerade mer som snöplogar.
Till slut är vi framme vid pendeln och den är självklart försenad så vi får sitta och vänta.
Väl framme i Alingsås är vi svinkalla, trötta men väldgt peppade ändå!
På tåget händer nästa missöde; tydligen gäller inte våra biljetter (en barn och en ungdom) efterom man måste resa med en barnbiljett resp. vuxenbiljett.
Det löser sig till slut och då börjar helvetet: Att hitta platser.
Första delen av resan har vi en plats, sen följer tre, fyra platsbyte och i Örebro kommer det på så mycket folk att vi inte får plats mer.
Vi sätter oss i lekvagnen men då kommer det någon kärring med barvagn och säger att vi måte flytta på oss eftersom hon ska ställa sin barnvagn där.
Det slutar med att vi måste sitta därman ställer sina väskor, alldeles vid dörrarna. YEAH!
När vi är framme i Stockholm är vi inte speciellt pepp längre. Det är ca 20 cm snö och kallt som fan. Vi tar bussen till Nacka och lyckas hitta Tones mormors lägenhet.
Det hela slutar med att vi mest sitter hemma hos Margit, Tones senila mormor och får svara på frågorna "Vilken linje ska du välja på gymnasiet?" och "Gick ni i samma klass?" ungefär tre gånger i timmen.
Det är nu ett år sen. Det är inte förrän nu som vi insett vilken möjlighet vi hade. Men men, det är ju iallafall ett roligt minne (som inte var så roligt at the time).
Comment the photo
Ja jag ska väl ändå upp till stockholm. Jag och Martin kan säkert komma ut till Tynningö :D
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/breeindahouse/348547548/