July
Friday 14 October 2011 photo 2/2
|
Gästbdb av @Runfree
Bilden ovan är på Nicolina och Roxy. Glöm inte att besöka henne, ni kommer inte att bli besvikna! Men läs först igenom denna underbara text nedan skriven av Nicolina! ;D
Jag fick chansen att gästbdba här hos Louise eftersom jag vann en tävling hon hade för ett tag sen! Först tänkte jag, vad tusan skriver man då? Men varför krångla till det. Jag berättar helt enkelt om mig själv och "min" häst Roxette (roxy)
Jag heter Nicolina Ledel, är snart 20 år och lever för hästar och djur! Hemma har vi en liten hund som heter Alice, hon är en envis liten Yorkshire terrier med massa energi och bus i benen! När det gäller hästar har jag min älskade Roxy. Jag började min tid med hästarna på en ridskola i närheten, men efter bara 1 år stod jag inte ut med snobbiga privatryttare, trötta ridskolehästar och framförallt bristen på frihet. Så jag kom i kontakt med mammas jobbarkompis som erbjöd mig att få rida två gånger i veckan på just Roxy som hon på den tiden skötte som sin egen! Ca 10 el 11 år började jag alltså ta hand om Roxy. I början kunde jag knappt få henne att skritta, men efter hand lärde jag mig hur man skulle göra för att väcka upp Roxy ur "jag är trött och orkar ingenting" dvalan ;)
Efter ca ett år hade jag Roxy för mig själv, jag ägde häst fast jag slapp betala någonting! Från den första gången jag träffade Roxy har jag älskat henne och känt mig otroligt säker med henne, vi kan göra allt ihop, ingenting är omöjligt! Men ständigt påmindes jag om att vilken sekund som helst kan Roxy ryckas bort från mig! Ägaren kan ju få för sig att flytta eller sälja.
Roxy har lärt mig allt jag kan om hästar idag, jag är otroligt tacksam!
Det har nu gått ca 9 år sen första gången vi träffades, jag fyller snart 20 och roxy har blivit 23 år! Hon blir stelare för var dag och jag vet att snart kan vi inte sitta på hennes rygg som vi gjort förr, men jag bryr mig faktiskt inte! En tid nu har jag tittat på egen häst, men jag kommer aldrig längre än att jag kollar på annonsen! Något stoppar mig!
Så för en vecka sen sa min kloka mamma till pappa: "Nico kan inte tänka, än mindre köpa en häst så länge roxy finns" Då slog de mig att jösses, mamma har rätt det är därför jag aldrig kommer så långt!
Vi lovade varandra för evigt och det ska jag ge dig, jag vet att du ger mig, det är bara jag som leds på villovägar! Jag ska sitta vid din sida när du tar ditt sista andetag <3
Jao :3 de va det! Bra jobbat ni som orkade läsa hela texten
Besök gärna mig på @Runfree och/el lifetoalife.blogg.se
Jag fick chansen att gästbdba här hos Louise eftersom jag vann en tävling hon hade för ett tag sen! Först tänkte jag, vad tusan skriver man då? Men varför krångla till det. Jag berättar helt enkelt om mig själv och "min" häst Roxette (roxy)
Jag heter Nicolina Ledel, är snart 20 år och lever för hästar och djur! Hemma har vi en liten hund som heter Alice, hon är en envis liten Yorkshire terrier med massa energi och bus i benen! När det gäller hästar har jag min älskade Roxy. Jag började min tid med hästarna på en ridskola i närheten, men efter bara 1 år stod jag inte ut med snobbiga privatryttare, trötta ridskolehästar och framförallt bristen på frihet. Så jag kom i kontakt med mammas jobbarkompis som erbjöd mig att få rida två gånger i veckan på just Roxy som hon på den tiden skötte som sin egen! Ca 10 el 11 år började jag alltså ta hand om Roxy. I början kunde jag knappt få henne att skritta, men efter hand lärde jag mig hur man skulle göra för att väcka upp Roxy ur "jag är trött och orkar ingenting" dvalan ;)
Efter ca ett år hade jag Roxy för mig själv, jag ägde häst fast jag slapp betala någonting! Från den första gången jag träffade Roxy har jag älskat henne och känt mig otroligt säker med henne, vi kan göra allt ihop, ingenting är omöjligt! Men ständigt påmindes jag om att vilken sekund som helst kan Roxy ryckas bort från mig! Ägaren kan ju få för sig att flytta eller sälja.
Roxy har lärt mig allt jag kan om hästar idag, jag är otroligt tacksam!
Det har nu gått ca 9 år sen första gången vi träffades, jag fyller snart 20 och roxy har blivit 23 år! Hon blir stelare för var dag och jag vet att snart kan vi inte sitta på hennes rygg som vi gjort förr, men jag bryr mig faktiskt inte! En tid nu har jag tittat på egen häst, men jag kommer aldrig längre än att jag kollar på annonsen! Något stoppar mig!
Så för en vecka sen sa min kloka mamma till pappa: "Nico kan inte tänka, än mindre köpa en häst så länge roxy finns" Då slog de mig att jösses, mamma har rätt det är därför jag aldrig kommer så långt!
Vi lovade varandra för evigt och det ska jag ge dig, jag vet att du ger mig, det är bara jag som leds på villovägar! Jag ska sitta vid din sida när du tar ditt sista andetag <3
Jao :3 de va det! Bra jobbat ni som orkade läsa hela texten
Besök gärna mig på @Runfree och/el lifetoalife.blogg.se
Camera info
Directlink:
http://dayviews.com/brillianthorses/497353344/
Visa toppen
Show footer