Wednesday 30 December 2009 photo 5/17
![]() ![]() |
Här är en av mina tankar som ni gärna får komentera :)
Jag fattar inte detta!
På exakt varje tävling!
Alla sorters tävlingar, galopp, trav, hoppning, dressyr!
På exakt alla tävlingar jag har varit på detta året har jag sett minst fem hästar som vissat någon form av rädsla eller lidande!
Hästarna har slagit extremt mycket med svansen vilket tyder på irritation och obehag.
Hästarna har stegrat och sprungit som oftast betyder obehag eller rädsla.
Hästarna har gapat extremt och slagit upp huvudet detta tyder på obehag någonstans, oftast i munnen eller halsen.
Jag fattar inte!
Jag fattar inte hur människorna inte kan märka det!
För ungefär 2 år sedan började jag studera hästar på ett annat sätt.
Det var så otroligt häftigt.
Vissa stunder är det så tydligt så att jag nästan känner det i hela kroppen som obehag och rädsla i mig, det visar sig som en öppen bok.
För nästan ett år sedan blev denna känslan starkare och jag såg de rikiga hästarna, bakom all rädsla och smärta kunde jag se hästen. Jag tror att alla kan känna så här. Det är bara det att många glömmer det, lägger inte märke till det. För jag upplever det som att väldigt många ryttare varit helt blinda och bara fortsatt rida som en galning fast att hästen visat på otrolig rädsla.
Fortsättning följer...
På exakt varje tävling!
Alla sorters tävlingar, galopp, trav, hoppning, dressyr!
På exakt alla tävlingar jag har varit på detta året har jag sett minst fem hästar som vissat någon form av rädsla eller lidande!
Hästarna har slagit extremt mycket med svansen vilket tyder på irritation och obehag.
Hästarna har stegrat och sprungit som oftast betyder obehag eller rädsla.
Hästarna har gapat extremt och slagit upp huvudet detta tyder på obehag någonstans, oftast i munnen eller halsen.
Jag fattar inte!
Jag fattar inte hur människorna inte kan märka det!
För ungefär 2 år sedan började jag studera hästar på ett annat sätt.
Det var så otroligt häftigt.
Vissa stunder är det så tydligt så att jag nästan känner det i hela kroppen som obehag och rädsla i mig, det visar sig som en öppen bok.
För nästan ett år sedan blev denna känslan starkare och jag såg de rikiga hästarna, bakom all rädsla och smärta kunde jag se hästen. Jag tror att alla kan känna så här. Det är bara det att många glömmer det, lägger inte märke till det. För jag upplever det som att väldigt många ryttare varit helt blinda och bara fortsatt rida som en galning fast att hästen visat på otrolig rädsla.

Tack så mycket för att du komenterade ;) :) <3
2 comments on this photo