Monday 20 June 2011 photo 12/18
|
Vill du fortfarande vara den personen som betyder mest för mig? men en sak har jag lärt mig... man kan inte leva ett liv på lögner. på morgonen, solen skiner mot oss vi håller om varandra men jag kommer inte loss älskling, prata inte med mig så. och om du ändå öppnar käften, be om ursäkt för igår för såren du har öppnat, fast jag inte vill för alla gånger du har stöttat men räcker inte till och igår när vi sov så tog du täcket och du låg inte still det går inte längre men vad händer när jag vänder. skrik mot mig, och jag skriker tillbaka, jag vill inte se på dig men jag kommer ändå sakna. krama mig nu jag behöver inte vara svartsjuk jag slog sönder hela rummer sen så bara stack du. sen säger du tack för du sumpat min jävla liv jag orkar inte längre men vad tjänar det till. och vi kommer alltid stanna tillsammans har samlat kärlek till dig men jag ramlar ner i samma sälle som du alltid tryckt ner mig, du ser mig för den jag är men jag undrar vad är det med dig? enda stunden älskar du jag väntar nu på ändring som. aldrig kommer hända vi går tillbaks i samma mönster. du skapde mitt mörker men när du är ifrån mig, så är det du sörjer vi gråter, vi bråkar, förlåter och sårar du slog mig jag slog sönder bilden du har målat förtsätter likadant, ska vi börja om från start men det kommer att bli klart innan vi ens har börjat jag slet sönder din trja jag är ledsen för det men be om ursäkt för det du gjorde på den festen du vet. men du ler... Och sen låtsas du som ingenting förhållandet är inte värt tros att du har mig kär. och vi lever i en värld som är grym som är ond men tillsammans är vi stor och tillsammans kan vi visa mod. ligg i min säng så kan vi ha en frågestund sen börjar allt igen det sprutar lågor ur din mun jag känner mig så sårad och jag vet att jag har sårat dig men du är också skyldig för att du alltid ska plåga mig.
Vill du fortfarande vara den personen som betyder mest för mig? men en sak har jag lärt mig... man kan inte leva ett liv på lögner. på morgonen, solen skiner mot oss vi håller om varandra men jag kommer inte loss älskling, prata inte med mig så. och om du ändå öppnar käften, be om ursäkt för igår för såren du har öppnat, fast jag inte vill för alla gånger du har stöttat men räcker inte till och igår när vi sov så tog du täcket och du låg inte still det går inte längre men vad händer när jag vänder. skrik mot mig, och jag skriker tillbaka, jag vill inte se på dig men jag kommer ändå sakna. krama mig nu jag behöver inte vara svartsjuk jag slog sönder hela rummer sen så bara stack du. sen säger du tack för du sumpat min jävla liv jag orkar inte längre men vad tjänar det till. och vi kommer alltid stanna tillsammans har samlat kärlek till dig men jag ramlar ner i samma sälle som du alltid tryckt ner mig, du ser mig för den jag är men jag undrar vad är det med dig? enda stunden älskar du jag väntar nu på ändring som. aldrig kommer hända vi går tillbaks i samma mönster. du skapde mitt mörker men när du är ifrån mig, så är det du sörjer vi gråter, vi bråkar, förlåter och sårar du slog mig jag slog sönder bilden du har målat förtsätter likadant, ska vi börja om från start men det kommer att bli klart innan vi ens har börjat jag slet sönder din trja jag är ledsen för det men be om ursäkt för det du gjorde på den festen du vet. men du ler... Och sen låtsas du som ingenting förhållandet är inte värt tros att du har mig kär. och vi lever i en värld som är grym som är ond men tillsammans är vi stor och tillsammans kan vi visa mod. ligg i min säng så kan vi ha en frågestund sen börjar allt igen det sprutar lågor ur din mun jag känner mig så sårad och jag vet att jag har sårat dig men du är också skyldig för att du alltid ska plåga mig.