AKATSUKIS ÄNGEL del 3 part 3

När jag låg där, tittandes in i det ansikte som jag trott hade svikit mig men nu fått reda på sanningen, kunde jag inte låta bli att undra. Om Kisame inte var den som hittat mig och Hidan den dagen, vem gjorde? Jag var tvungen att få veta, men hur skulle jag göra det nu? Med tanke på vad som hände igår så kanske det inte var det lämpligaste att lämna dem nu. Jag rodnade när jag tänkte på gårdagen och kunde inte låta bli att låta blicken vandra iväg lite som den ville innan jag insåg vart jag tittade, och vek undan blicken. Jag la mig på rygg och sträckte på mig, det knakade till lite i ett par leder och jag satte mig upp. Vid första anblick kunde mitt utseende definieras såhär:

Ruffigt, okammat mörkbrunt hår som låg slappt över ansiktet och dolde två, stora mörkbruna ögon. Trötta och med svarta ringar under dem. Lite ljusbrun hud med lite knottror här och där. Täcket täckte överkroppen, även fast jag hade på mig min topp. Den hade hamnat lite på sniskan och jag rätade till den lite.

’Nåväl…’ tänkte jag och reste mig upp på vingliga, morgontrötta ben. ’bäst att göra mig i ordning’ Jag stirrade nedåt och kände mig något obekväm. ’…och sätta på sig ett par byxor…’ Jag gick fram till en mindre hög som låg på golvet. I den låg bland annat Kisames och Hidans tröjor samt Kisames headband. Jag rotade runt i den tills jag hittade min kjol och satte på mig den, det hade börjat dra kallt och jag ville inte gärna vistas byxlös ute på gatorna. Jag sökte i rummet efter min nyinköpta kam och fann den liggandes i högen även den. Jag kammade håret snabbt men ordentligt och la den sedan i kassen där den legat från början innan jag gick fram till fönstret och satte mig där, med benen dinglandes nedför huskanten. Några lätta, men precis så jag hörde ett snark från anitngen Hidan eller Kisame, fick mig att vända mig om. Det fick mig även att fästa blicken på de två saker so fanns i det där lilla paketet Hidan köpt dagen innan. Jag rodnade djupt men kunde liksom inte slita blicken från dem. Sedan spärrade jag upp ögonen, fortfarande stirrandes. Jag kände mig plötsligt väldigt konstig, som om jag ätit något olämpligt. Min hjärna arbetade i högvarv medans en mening snurrade i mitt inre.

’ett..hål..var det ett hål..på den…?’

Annons

The photo has no tags

February 2015