Tuesday 28 September 2010 photo 1/2
|
One Piece of music ch 1 del 4
Senare samma kväll satt vi alla ute på däck där Sanji dukat upp all mat på en stor, röd och vit rutig filt. När jag säger ALL mat menar jag det, det var berg av mat. Brödkorgar, potatissallad, biffstekar, allt stod uppradat och jag undrade faktiskt hur allt plus sex personer och en ren fick plats. Nu satt jag i alla fall ned i skräddarställning och tuggade på ett varmt vitlöksbröd. Jag njöt av varje tugga, något sådant hade jag aldrig smakat i hela mitt liv. Maten var utsökt helt enkelt, väldigt enkelt lagad mat som smakade som en lyxkock lagat den. Klockan var åtta på kvällen och jag tittade förundrat upp på stjärnorna som täckte den molnfria himmelen över going merry. Det stojades vilt omkring mig då Kapten och Usopp gjorde någon typ av dans, något på örat båda två. Nami satt och pratade med Choppa och Zoro, ja, jag vet inte riktigt vad han gjorde. Han satt och tittade ut mot havet som om det detta var en vanlig, tråkig kväll. Jag suckade och tog ännu ett bett av brödet då jag kände en hand på min axel. Jag vände blicken mot Sanji, som nu stod lutad fram bakom mig.
"Får jag sitta här?" sa han frågande och jag svalde.
"för all del, sätt dig vart du vill…" sa jag lite dämpat, försökte att dölja att jag faktiskt rodnade. Han slog sig ned bredvid mig och förde en cigarett till munnen. Jag tittade med avsmak på då han tände den och den vita röken flög upp mot skyn.
"Du vet att det är skadligt..va?" sa jag lite dumt men han bara flinade.
"Då skulle du se Bolmare" svarade han bara, och jag tittade oförstående på honom.
’vem 17 är bolmare?’ tänkte jag och försökte minnas om jag hört namnet innan.
"Jaja…" sa jag tyst och vände ned blicken i trät under mig. Jag kunde känna hur mitt hjärta slog snabbare och snabbare. Det dunkade hårt i bröstet och jag svalde ned en bit vitlöksbröd för att försöka lugna mig.
"Vad är du så nervös för, fröken Eru?" hans röst trängde igenom mig och stannade ekandes kvar i mitt huvud. Jag fortsatte glo ned i trät.
"I-inget.." stammade jag fram. "urs-säkta mig…" Jag reste mig upp och gick in till sovsalen. Det var ett större rum där det fanns ett tre stycken tvåvånings sängar utplacerade längs väggarna. Jag suckade och slog mig ned på golvet i mitten. Jag antog att jag skulle få sova på golvet framöver. Jag kunde på mindre än två gissningar finna Sanjis säng där det satt bilder på vackra damer uppklistrade på väggen. Han hade en undersäng med ett fönster som vätte ut mot havet bakom oss.
’NEDRANS!’ tänkte jag och vilade ansiktet i mina händer. ’Jag kan inte sluta tänka på honom… Vad händer med mig…?’
Annons