January
Wednesday 6 October 2010 photo 2/3
|
One Piece of Music del 1 part 7
"Jaså? det har jag inget minne av, jag har för mig att du rymde" sa han tyst och stirrade ned i teet som blivit placerat framför honom. Jag tittade lite dämpat på honom.
"Vet du varför jag stack?" sa jag lågt, och han vände sig till mig. "jag stack för att ingen på skeppet accepterade vårat lilla.. förhållande.." han tittade lite undrande på mig, som om han inte visste ett smack om vad jag pratade om.
"vadå "inte accepterade"?" sa han dovt och jag mötte hans djupgröna ögon, och rodnade.
"Jag hörde dem prata... de sa något om myteri om vi fortsatte.. de tyckte att deras kapten inte skulle ha ett förhållande med den enda kvinnan på båten" sa jag lågt, stirrandes ned i det smutsiga trägolvet.
"De jävlarna.." muttrade Buggy, och jag hörde då mina ägg och bacon anlände. Men jag kände inte för att äta.
"Så det var deras fel att du stack?" sa han dämpat, och jag nickade.
"ledsen." mumlade jag då jag kände hans armar dra mig närmre honom. Jag lutade mig framåt, lät mig omfamnas av mannen jag älskade. Min förra kapten, min buggy...
"Du anar inte vad jag har saknat dig.." viskade han i mitt öra, och jag la armarna runt honom.
"Samma här.....samma här..." sa jag otydligt. Han släppte taget om mig och gav mig en lätt kyss på pannan.
"Men du kommer tillbaka.. va?" sa han prövande, som om han var rädd att jag skulle säga nej.
"Jag.. kan inte.." sa jag tyst, och han tittade oförstående på mig.
"kan inte?" han gav mig en undrande blick. "varför?"
"jag har gått med i Stråhattarnas piratklan" sa jag tyst. "inte för att "gå med" dem, utan för att spionera på dem." la jag till då jag såg hans lite irriterade blick.
"Spionera? Så du jobbar fortfarande åt mig, va eru?" sa han och gav mig ett glatt flin. Jag nickade dämpat.
"mmh. Men jag lovar, när jag väl fått tillräckligt med information, kommer jag tillbaka till er… men mest, till dig.." han suckade och tog en klunk av sitt the.
"Bara det inte tar allt för länge.. jag behöver dig, på fler än ett sett." han tittade ut i tomma luften, som om han tänkte tillbaka i minnet. "Mannarna har varit olidliga sedan du stack ifrån oss" Jag kunde inte hindra ett litet fniss att fly från mina tankar.
"var är så kul?" frågade han lite dumt.
"Jag som trodde du kunde ta hand om dem själv.. men men, jag ska skynda mig" retades jag lite med honom, och reste mig upp.
"Vi får ses snart igen.. okej?" sa jag tyst och han nickade.
"så snart som möjligt"
BUGGY :DDD xD
Annons
Visa toppen
Show footer