Two ways to one piece del 10

Jag suckade högt, inget gick ju rätt nu för tiden. Först fick man reda på att man är en JÄVLA TIGER och sen ska man bli KIDNAPPAD av en galen clown. God Loves Me… doesn´t he..? Jag satt I mitt nya temporära rum ombord på Buggys piratskepp Big top. Det var rätt färg glatt, klätt i mörkgröna väggar och ljust, brunt trägolv. Möblerna där inne var rätt blandade färger med nyanser i blått och ljusgrönt till neon grönt. Svansen och öronen hade försvunnit efter ett tag och jag började se att mina naglar sakta började anta sin gamla form igen. Jag kröp ihop till en liten boll i sängen som var klädd i röda påslakan, och stirrade in i väggen. Jag ville få den att ändra färg, till grått igen, så som mitt rum såg ut. Eller, mitt gamla rum så att säga. Det var ganska tråkigt, och jag hade alltid velat klä det i svarta tapeter, men fick aldrig av morsan. Vart jag än tittade kunde jag inte på något sätt försöka inbilla mig att jag satt i mitt rum. Det här var nytt, skrämmande, inte alls vad jag var van vid. Besättningen, som jag träffat under den korta sträckan mellan kaptens rum till mitt, var väldigt… annorlunda. Ingen såg riktigt normal ut, och det ska jag säga som klär mig som om jag skulle på begravning varenda dag. De flesta hade konstiga hattar på sig eller kläder som på något sätt fick dem alla att se ut som pajasar. De VAR ju faktiskt ett cirkus temat skepp, men jag trodde aldrig att hela besättningen skulle vara såhär. Jag hörde ett svagt knackande på dörren och jag väste fram ett halvdant "kom in" Dörren öppnades och en kvinna, förmodligen lite äldre än mig, steg över tröskeln med ett självsäkert flin på läpparna. Hon hade inte så väldigt mycket på sig förutom ett par vit och röd randiga shorts och en vit bikinitopp. En mörkröd hatt bar hon ovan hennes böljande svarta hår.

"Vad vill du?" muttrade jag, vände min blick ifrån henne. Hon ignorerade min fråga och gick rakt fram till mig.

"Bara så du vet, din lilla amatör" sa hon överlägset. Jag glodde förbannat på henne, amatör? Va fan?

"Bara för att det finns två kvinnor på båten nu ska du inte börja svansa dig runt kapten bara för det" sa hon och lutade sig fram. Jag kände hur jag bara ville klappa till henne.

"Tror du verkligen att jag VILL vara här?" fräste jag mellan sammanbitna tänder. "vem FAN vill?" Hon flinade ännu större.

"Jag, bland annat." sa hon. "men jag varnar dig, lillen, om du så mycket som försöker sno åt dig platsen som vicekapten ryker ditt huvud." Jag suckade och lutade mig tillbaka mot väggen.

"Är du alltid så mopsig?" sa jag. "eller råkar du bara vara lite avundsjuk?" Hennes överlägsna leende bleknade bort.

"Stick, tanten" flinade jag. "De behöver dig för att skrubba däcket" Av någon anledning svarade hon inte, och gick bara med en fnysning. Jag höjde ett ögonbryn.

’Vad sjutton är det för fel på den här båten…?’ tänkte jag. Med en ansträngning sköt jag ut en klo ur fingret och raspade fram ett sträck precis över kudden.

’Ett för varje dag, så jag inte sticker för tidigt’ tänkte jag med ett flin. Sedan slog en väldigt irriterande tanke mig. Varför ville hon inte ha mig runt Buggy? Var de kanske… nej så klart inte… eller..ett par? Det kändes som om någon bokstavligen slet hjärtat ur bröstkorgen, varför gjorde det så ont att tänka på det? Varför kan jag inte bara låta det vara så? Varför gör det ont? Jag vill inte, och jag ska inte, men jag kunde inte låta bli att undra:

"Vad är det för fel på MIG?"

Annons

The photo has no tags

February 2015