Wednesday 24 December 2008 photo 2/5
|
Året var 1914, platsen Flandern någonstans utmed västfronten. I denkalla gryningen låg de tyska och engelska soldaterna i respektivesleriga skyttegravar och kurade ihop sig. Kriget hade pågått i fyramånader och hoppet om en snabb upplösning höll på att försvinna blandde stridande. Det var julafton och soldaterna låg där och tänkte påsina anhöriga åtskilliga mil från dem. De låg där och tänkte på värmen,på sina barn, på sin käresta, på all julmat, på glädjen, på fröjden ochallt det där som hör julen till. Allt det där som de inte hade.
Plötsligt fick några av de tyska soldaterna nog.De reste sig upp och klättrade upp över skyttegravskanten och börjadegå mot sina motståndare nånstans där borta, sjungandes julsånger. Någraskottsalvor hördes från de engelska leden, men snart tystnade gevärensknallar och ersattes av sång även från dem. Engelsmännen reste sigockså upp och gick även de upp över skyttegravskanten och mötte sinatyska antagonister. När de möttes hälsade de på varandra med "Merrychristmas!" och "Gute Weinnachten!" och man började byta cigaretter,choklad, konserver och andra godsaker med varandra. Man dunkadevarandra i ryggen och sjöng julsånger tillsammans mitt i Ingenmansland.
Rätt som det var kom en fotboll fram från en skyttegrav och en spontan fotbollsmatchutbröt, tyskar mot engelsmän. Några mössor fick agera målstolpar ochmitt under brinnande kriget spelades en mycket besynnerlig landskamp.Dagen innan hade de försökt döda varandra, nu var de bästa vänner. Hurmatchen slutade förtäljer inte historien, men bara att den spelades ärmycket anmärkningsvärt i sig. Med bollen som hjälp förenades tvådödsfiender för en stund.
Den spontana julvapenvilan varade under endast några dagar tills generalerna i respektive ledtyckte att det fick vara nog. Soldaterna beordrades tillbaka till sinaskyttegravar och kriget fortsatte som förut.
Stärkt av denna märkliga julhistoria skulle även jag vilja lägga undan alla oegentligheter åt sidan för endag. Nu kan man inte direkt jämföra allvaret på västfronten 1914 medvår situation i ankdammen Allsvenskan, men låt oss ändå glömma allt somstår mellan oss och vara förenade under denna dag - Julafton. Så därförvill jag härmed önska alla gnagare, makrillar, gårdare, gefleiter,bajare, öisare, kvastar, kalmariter, himmelsblå, elfsborgare,örebroare, trelleborgare, helsingborgare, brommapojkar och häckeniteren riktigt god jul! Idag har ni min fulla respekt som medmänniskor.(Men bara idag - imorgon är ni precis samma gamla skitstövlar ni brukarvara.)
God jul alla, oavsett vilka färger ditt hjärta går i!
Plötsligt fick några av de tyska soldaterna nog.De reste sig upp och klättrade upp över skyttegravskanten och börjadegå mot sina motståndare nånstans där borta, sjungandes julsånger. Någraskottsalvor hördes från de engelska leden, men snart tystnade gevärensknallar och ersattes av sång även från dem. Engelsmännen reste sigockså upp och gick även de upp över skyttegravskanten och mötte sinatyska antagonister. När de möttes hälsade de på varandra med "Merrychristmas!" och "Gute Weinnachten!" och man började byta cigaretter,choklad, konserver och andra godsaker med varandra. Man dunkadevarandra i ryggen och sjöng julsånger tillsammans mitt i Ingenmansland.
Rätt som det var kom en fotboll fram från en skyttegrav och en spontan fotbollsmatchutbröt, tyskar mot engelsmän. Några mössor fick agera målstolpar ochmitt under brinnande kriget spelades en mycket besynnerlig landskamp.Dagen innan hade de försökt döda varandra, nu var de bästa vänner. Hurmatchen slutade förtäljer inte historien, men bara att den spelades ärmycket anmärkningsvärt i sig. Med bollen som hjälp förenades tvådödsfiender för en stund.
Den spontana julvapenvilan varade under endast några dagar tills generalerna i respektive ledtyckte att det fick vara nog. Soldaterna beordrades tillbaka till sinaskyttegravar och kriget fortsatte som förut.
Stärkt av denna märkliga julhistoria skulle även jag vilja lägga undan alla oegentligheter åt sidan för endag. Nu kan man inte direkt jämföra allvaret på västfronten 1914 medvår situation i ankdammen Allsvenskan, men låt oss ändå glömma allt somstår mellan oss och vara förenade under denna dag - Julafton. Så därförvill jag härmed önska alla gnagare, makrillar, gårdare, gefleiter,bajare, öisare, kvastar, kalmariter, himmelsblå, elfsborgare,örebroare, trelleborgare, helsingborgare, brommapojkar och häckeniteren riktigt god jul! Idag har ni min fulla respekt som medmänniskor.(Men bara idag - imorgon är ni precis samma gamla skitstövlar ni brukarvara.)
God jul alla, oavsett vilka färger ditt hjärta går i!