October
Wednesday 12 November 2008 photo 1/1
|
Naturligt att känna sig nedstämd ibland
Närman drabbas av något svårt i livet är det naturligt att känna sigledsen, olycklig och nedstämd. Det kan till exempel vara en näraanhörig som gått bort, en kärleksrelation som tagit slut eller att manfått dålig ekonomi. Oftast försvinner känslorna av olycka efter en tid,kanske med stöd och hjälp av någon nära anhörig eller vän. Tillfälligakänslor av nedstämdhet, oro, sorg och håglöshet är en naturlig del avlivet och det är ingen sjukdom.
När nedstämdheten övergår i depression
Föratt nedstämdheten ska kallas depression ur medicinsk synvinkel krävsatt man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd ochupplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. Manpresterar också sämre på arbetet och den sociala förmågan harförsämrats. Symtomen ska pågå under större delen av dagarna.
Den vanligaste typen av depression kallas för egentlig depression,melankoli eller sjukligt svårmod. Djupa depressioner som en del imanodepressiva tillstånd, i vilka sinnestämningen pendlar mellan ensjuklig upprymdhet som kallas för mani och djup depression, är ocksåvanliga.
Hjärnan påverkas
Omman drabbas av en depression kommer hjärnans signalsubstanser och derassamspel med de så kallade mottagarcellerna, receptorerna, i olag. Deingår i det komplicerade systemet att överföra impulser mellannervcellerna. Exempel på dessa hjärnans budbärare är serotonin, dopaminoch noradrenalin. Signalsubstanserna påverkar känslolivet,tankeverksamheten, initiativförmågan, sömnen, aptiten och sexualiteten.
Stress gör hjärnan mer sårbar
Samspeletmellan signalsubstanser och stresshormoner har betydelse för hur manmår. Om man ständigt är stressad ökar risken att drabbas av endepression.
Om man har haft svåra upplevelser tidigare i livet kan det göra att manblir mer sårbar. Till och med att minnas gamla stressituationer somdödsfall och separationer kan utlösa både ångest och depression. Bådeakut och kronisk stress kan leda till en obalans i hjärnanssignalsubstanser, något som alltså kan ge upphov till en depression.
Både arv och miljö har betydelse
Bådearv och miljö har betydelse för uppkomsten av en depressiv sjukdom.Vissa människor har en medfödd känslighet i nervsystemet som gör att delättare blir deprimerade. Men vilken miljö man har växt upp i och leveri har också betydelse. Om man har en trygg och stabil livssituation kandet göra att man trots en medfödd sårbarhet inte drabbas av depression.Har man en svår livssituation kan det också försena tillfrisknandet ochäven göra att man lättare blir sjuk igen. Därför är det viktigt att manförsöker undvika onödig stress och lär sig hantera sitt yrkes- ochfamiljeliv om man har lätt för att få depressioner.
Man kan också drabbas av depressioner utan att det finns någon påtagligyttre orsak. Depression kan även vara ett tidigt tecken på någonkroppslig sjukdom som exempelvis demens, brist på sköldkörtelhormoneller hjärt-kärlsjukdom.
Mäns sjukdomsbild är mer otydlig
Mänsom lider av depression visar det sällan lika tydligt som kvinnor.Kvinnor har vanligen lättare att visa känslor och tala om att de kännersig ledsna och nedstämda. Mäns depressioner upptäcks oftast först närde börjar prestera dåligt på arbetet, fritiden eller i hemmet. Symtomenkan vara värk i kroppen, svårigheter att sova, svårigheter attkoncentrera sig och att man tappar intresset för aktiviteter mantidigare tyckte om.
I den traditionella mansrollen ingår det att inte visa sig svag, gråtaeller vara deprimerad. Det gör att män kan ha svårt att kännas vid sinadepressioner och därför inte talar om sin nedstämdhet. Män söker inteheller professionell hjälp lika ofta som kvinnor.
Mäns depressioner döljs inte sällan av alkoholmissbruk, ökadaggressivitet eller bristande impulskontroll. Utagerande beteenden,särskilt hos yngre män, kan vara typiska tecken på depression.
Alkohol kan förvärra depressionen
Alkoholanvänds många gånger som självmedicinering vid ångest och depression.Alkohol höjer bland annat dopaminnivåerna i det centrala nervsystemetoch på så sätt stimuleras hjärnans kemiska belöningssystem. Det gör attman mår bättre för stunden. Men på lång sikt förvärras bådedepressionen och ångesten av alkohol. Samma sak gäller vid drogmissbruk.
Alkoholmissbrukare som behandlas med antidepressiva läkemedel får oftainte bara lindring av sin depression, utan även suget efter alkoholminskar. Antidepressiva medel kan också minska risken för återfall imissbruk.
Läs mer om alkoholberoende och att dricka lagom i Sjukvårdsrådgivningen.se. Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
En vanlig sjukdom
Omkring40 procent av alla kvinnor insjuknar någon gång i livet i en depressionsom kräver medicinsk behandling, men av dem behandlas inte allaprofessionellt. Ofta beror det på att medvetenheten om depressioner ärdålig, man förstår helt enkelt inte att man har en depression som bordebehandlas medicinskt. Många kvinnor drar sig också för att söka hjälpinom vården för sin depression.
Av männen drabbas omkring var fjärde. Inte heller männen får medicinskbehandling i den utsträckning de skulle behöva. En uppskattning är attminst fem procent av den svenska befolkningen lider av en depressionsom kräver medicinsk behandling.
De lätta till medelsvåra depressionerna har blivit vanligare, vilketkan bero på att man idag är mer uppmärksam på sjukdomen och att denupptäcks lättare. Men det kan också vara så att stress och ökade krav iarbets-, familje- och fritidslivet gör att flera personer blirdeprimerade. Allt fler barn och ungdomar drabbas också av allvarligdepressiv sjukdom.
De flesta blir botade
Nästannio av tio blir botade från sin depression om behandlingen består avbåde antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Drygt hälften av demsom har drabbats av en depression en gång i livet insjuknar på nytt.För dem som haft två eller flera depressiva episoder ökar risken föråterfall till mellan 75 och 90 procent. För omkring tio till femtonprocent av dem som haft depression flera gånger kan den bli långvarig.Det innebär att man aldrig blir riktigt bra mellan de svåraredepressiva perioderna, men man kan arbeta och leva ett ganska bra livändå.
Depression och självmord
Fortfarandefår många deprimerade inte hjälp. Det kan bero på att den som är djuptdeprimerad inte orkar eller vill söka hjälp. För anhöriga kan det varasvårt att övertala den som är sjuk att söka vård.
Om man är djupt deprimerad är inte bara risken för självmord störreutan man drabbas också lättare av kroppsliga besvär, som exempelvishjärt- och kärlsjukdomar. Självmorden är fortfarande många, trotsbättre behandling. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visaratt omkring 1 400 personer i Sverige tar livet av sig varje år, vilketär ungefär tre gånger fler personer jämfört med de som dör itrafikolyckor. Män begår självmord betydligt oftare än kvinnor.Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga och medelålders mäni åldrarna 15-44 år.
Viktigt med stöd från anhöriga
Fören anhörig kan det vara en psykiskt tung och svår uppgift att hjälpaoch stödja en deprimerad person. Rent praktiskt kan det innebära attman ensam måste ta hand om hem, barn och ekonomi eftersom dendeprimerade partnern inte orkar.
Det kan vara svårt att se hur den deprimerades beteende förändras ochhur dennes känsloliv blir mindre rikt. Den tidigare aktiva personen kanunder sin depression bli irriterad, långsam, trög, trött och oförmögenatt uträtta saker.
I första hand är det bra om man som anhörig uppmanar den deprimeradeatt söka medicinsk hjälp. Ibland vill den drabbade inte gå till läkareoch det kan krävas en hel del övertalningsförsök för att motivera ettläkarbesök. Det är också bra om man visar medkänsla och försöker förståhur den deprimerade mår. Att lyssna och ingjuta hopp genom att berättaatt det finns både medicinsk och psykologisk hjälp att få är viktigt.Svårt deprimerade personer vill helst isolera sig och inte umgås medandra. Men ensamhet försvårar ofta tillståndet. Därför är det bättreatt försöka hålla kontakten med omgivningen, även om den som ärdeprimerad säger att det inte behövs.
Den vanligaste typen av depression kallas för egentlig depression,melankoli eller sjukligt svårmod. Djupa depressioner som en del imanodepressiva tillstånd, i vilka sinnestämningen pendlar mellan ensjuklig upprymdhet som kallas för mani och djup depression, är ocksåvanliga.
Om man har haft svåra upplevelser tidigare i livet kan det göra att manblir mer sårbar. Till och med att minnas gamla stressituationer somdödsfall och separationer kan utlösa både ångest och depression. Bådeakut och kronisk stress kan leda till en obalans i hjärnanssignalsubstanser, något som alltså kan ge upphov till en depression.
Man kan också drabbas av depressioner utan att det finns någon påtagligyttre orsak. Depression kan även vara ett tidigt tecken på någonkroppslig sjukdom som exempelvis demens, brist på sköldkörtelhormoneller hjärt-kärlsjukdom.
I den traditionella mansrollen ingår det att inte visa sig svag, gråtaeller vara deprimerad. Det gör att män kan ha svårt att kännas vid sinadepressioner och därför inte talar om sin nedstämdhet. Män söker inteheller professionell hjälp lika ofta som kvinnor.
Mäns depressioner döljs inte sällan av alkoholmissbruk, ökadaggressivitet eller bristande impulskontroll. Utagerande beteenden,särskilt hos yngre män, kan vara typiska tecken på depression.
Alkoholmissbrukare som behandlas med antidepressiva läkemedel får oftainte bara lindring av sin depression, utan även suget efter alkoholminskar. Antidepressiva medel kan också minska risken för återfall imissbruk.
Läs mer om alkoholberoende och att dricka lagom i Sjukvårdsrådgivningen.se. Länkar finns i kapitlet Fördjupning och länkar.
Av männen drabbas omkring var fjärde. Inte heller männen får medicinskbehandling i den utsträckning de skulle behöva. En uppskattning är attminst fem procent av den svenska befolkningen lider av en depressionsom kräver medicinsk behandling.
De lätta till medelsvåra depressionerna har blivit vanligare, vilketkan bero på att man idag är mer uppmärksam på sjukdomen och att denupptäcks lättare. Men det kan också vara så att stress och ökade krav iarbets-, familje- och fritidslivet gör att flera personer blirdeprimerade. Allt fler barn och ungdomar drabbas också av allvarligdepressiv sjukdom.
Om man är djupt deprimerad är inte bara risken för självmord störreutan man drabbas också lättare av kroppsliga besvär, som exempelvishjärt- och kärlsjukdomar. Självmorden är fortfarande många, trotsbättre behandling. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visaratt omkring 1 400 personer i Sverige tar livet av sig varje år, vilketär ungefär tre gånger fler personer jämfört med de som dör itrafikolyckor. Män begår självmord betydligt oftare än kvinnor.Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga och medelålders mäni åldrarna 15-44 år.
Det kan vara svårt att se hur den deprimerades beteende förändras ochhur dennes känsloliv blir mindre rikt. Den tidigare aktiva personen kanunder sin depression bli irriterad, långsam, trög, trött och oförmögenatt uträtta saker.
I första hand är det bra om man som anhörig uppmanar den deprimeradeatt söka medicinsk hjälp. Ibland vill den drabbade inte gå till läkareoch det kan krävas en hel del övertalningsförsök för att motivera ettläkarbesök. Det är också bra om man visar medkänsla och försöker förståhur den deprimerade mår. Att lyssna och ingjuta hopp genom att berättaatt det finns både medicinsk och psykologisk hjälp att få är viktigt.Svårt deprimerade personer vill helst isolera sig och inte umgås medandra. Men ensamhet försvårar ofta tillståndet. Därför är det bättreatt försöka hålla kontakten med omgivningen, även om den som ärdeprimerad säger att det inte behövs.
Visa toppen
Show footer