Tindra. Jag kommer ihåg när vi först bestämde oss för att skaffa hund.
Jag satt hela tiden och tittade i hundlexikonet för att hitta en ras jag ville ha. Efter ett tag satt det minst 20 post-it lappar slarvigt ditsatta i de olika sidorna. Inte en enda av dem satt på leonberger.
Till slut bestämde vi oss, jag tyckte inte riktigt om rasen vi valt.
Och namnet, liksom… Tindra? Vad var det för skit?
Och Diamant? Ännu värre.
Sen kom du hem. Det första du gjorde var att lägga en stor lass med skit i köket.
Sen gnällde du varje natt i en vecka så att ingen fick någon sömn
Vi hade lagt ut tidningar vid en dörr för att successivt lära dig att gå på toa på en plats. Men du sov på tidningarna och sket i sängen. Gumman, du var inte ett dugg smart.
Jag kommer ihåg första gången jag skulle gå ut med dig. Hur skulle jag kunna glömma? Du tuggade på mitt ben. Den smärtan kan jag fortfarande minnas. Jävla idiot, tänkte jag då. Jag ville inte ha hund. Det var bara dumt.
Det tog dig 5 år att förstå hur man gjorde när man rullade sig, men det skulle ta 2 år till för att göra det bra.
Jag kommer ihåg en gång hur jag var ute med dig på en grusväg, du fick syn på en ekorre och började springa. Jag ramlade och du släpade mig där på marken. Mina kläder gick sönder och jag hade sår på armar och ben, Jävla idiot, tänkte jag igen.

Men du såg mig
Du fanns där
Du lyssnade
Du tröstade
Du var allt jag behövde och så otroligt mycket mer

Du var allt annat än smart, men din intelligens ersattes med ett enormt hjärta.
Jag pratade med dig om allt.

Nu är du borta och jag saknar dig mer än allting annat
Det finns så mycket mer jag vill berätta
Men jag kommer aldrig att få se dig igen

Idag har du varit borta i hundra dagar.
Jag har saknat dig i hundra dagar.
Hundra dagar av konstant ångest och saknad.

Och du kommer aldrig mer tillbaka. Det har jag förstått nu.

Annons

The photo has no tags

Camera W910i

Focal length 3 mm

Aperture f/3.0

Shutter 1/4 s

ISO 800

Date

April 2014