5 October 2009
ett miljöombyte
Blog post from Soclogsatt barnvakt igår med lite hjälp av tobbe, var Ida vi passade. en liten bebis på 2 månader, med andra ord inte jobbigt alls, på något sätt bara underbart och otroligt mysigt. jag älskar små barn, gosiga ungar som somnar i min famn och få en att känna sig omtyckt!
jag skulle vilja ha en egen bebis.. verkligen.
det är i stort sett det enda jag ser framemot, vad jag kommer på nu. och en egen lägenhet. har redan dratt detta en eller två gången innan men det är samma sak idag. jag behöver ett miljöombyte, är så trött på skolan.. ångest, räknar timmar och är rädd för att inte får några pengar (fast så mycket har jag inte varit borta) och känner att jag inte hade brytt mig om det vore så, för det är inget jag kan göra åt. jag är så trött på skolan, förstår inte änns hur jag orkar gå dit.. varje morgon vill jag bara somna om, och det hade jag likagärna kunnat göra det, så varför gör jag det inte? jag önskar nog att det inte var så.. och därför kämpar jag. försöker. ta mig upp varje morgon och ser framemot dagen! men alla dagar ser likadana ut, undrar när det ska vända, om det någonsin vänder? vad tror jag. jag är rätt stark ändå måste jag erkänna när jag skriver detta och tänker. så hade jag likagärna kunnat stänga in mig, inte stiga upp och bara ligga kva, ruttna bort och bry mig absolut ingenting. för antagligen bryr jag mig lite iallafall eftersom jag stiger upp.
ett miljöombyte, det behöver jag
jag skulle vilja ha en egen bebis.. verkligen.
det är i stort sett det enda jag ser framemot, vad jag kommer på nu. och en egen lägenhet. har redan dratt detta en eller två gången innan men det är samma sak idag. jag behöver ett miljöombyte, är så trött på skolan.. ångest, räknar timmar och är rädd för att inte får några pengar (fast så mycket har jag inte varit borta) och känner att jag inte hade brytt mig om det vore så, för det är inget jag kan göra åt. jag är så trött på skolan, förstår inte änns hur jag orkar gå dit.. varje morgon vill jag bara somna om, och det hade jag likagärna kunnat göra det, så varför gör jag det inte? jag önskar nog att det inte var så.. och därför kämpar jag. försöker. ta mig upp varje morgon och ser framemot dagen! men alla dagar ser likadana ut, undrar när det ska vända, om det någonsin vänder? vad tror jag. jag är rätt stark ändå måste jag erkänna när jag skriver detta och tänker. så hade jag likagärna kunnat stänga in mig, inte stiga upp och bara ligga kva, ruttna bort och bry mig absolut ingenting. för antagligen bryr jag mig lite iallafall eftersom jag stiger upp.
ett miljöombyte, det behöver jag
Direct link:
http://dayviews.com/captainem/2009/10/5/