Elin, Anna och Jag på fika i hoglands park, kan chansa på att den är 3-4 månader gammal, det var kallt ute kommer jag ihåg, ändå envisade vi oss med att sitta där ute i hopp om att det skulle bli varmt. Malin har tagit den. och jag gillar denna bilden, den är riktigt fin tycker jag! skolan börjar snart, då blir det väl mycket fika dags igen antar jag. det är ungefär vad vi gör, fikar prata och myser. men det är väl vad som är meningen med livet antar jag?

det känns helt okej att skola dra igång, eller egentligen vet jag inte vad jag tycker men än så länge känns det inte alls för jobbigt, och den tanken har kommit nu, igår eller idag..

bröt ihop igår, ville inget hellre än att åka till Tobbe,  och tillslut kom jag dit, klockan var efter halv 11 igår kväll. och han får verkligen mig att må bra. vet inte hur jag skulle klarat mig utan honom nu. det värsta som kan hända är att han vänder ryggen till. då brakar helvetet löst helt enkelt.

åkte hem och mös ner mig, kollade på jerry springer där en kille dissade sin flickvän för att ha sex med en äcklig fisk, dessutom såg han rätt okej ut och hon med, förstår mig inte på det där ibland. är folk så sjuka i huvudet? uppenbarligen. för att sedan kolla på en dokumentär om pojkar med anorexi, det får mig också bara på dåliga tankar. äckliga magrar jävlar, hatar folk som svälter sig själva, det är patetiskt. varför inte äta? bättre att börja träna och röra på sig istället om man så gärna vill gå ner, eller minska på ätandet, men för all del, jag blir bara irreterad på folk som ska sluta äta och då menar jag sluta äta mat!!

jag längtar mig alltid bort, sådär 4-5 år framåt.vill ha min egna fina lägenhet med massa leopard, röda köksluckor och allt det där fint jag samlat på mig genom åren bara för att spara och inreda mitt egna hem med allt jag gillar! sen behöver vi inte gå in på det andra som jag är bra på, att tänka alledels för långt, får panik över pengar och hur jag ska ha råd, klara mig och trivas. jobb och allt annat.. mat, vikt.. usch från att få att till en början att låta positivt blir snabbt negativt, men det känns som det mesta sånt löser sig för mig längre fram faktiskt, då jag hunnit gadda mig så pass jag vill, lärt mig att trivas och gått ut skolan, behöver inte tänka på det mera och bara gå vidare. skaffa mig en unge eller fyra. det återstår att se. jag borde här med ta en dag i taget, som jag alltid velat kunna göra. imorgon är en ny dag, och man vet aldrig vad som händer, det är kanske tur det.. antagligen är dom här sista 2 skolåren inte likadana som dom andra, så jag ska klara detta för jag vill veta vad som väntar mig!