Wednesday 13 February 2008 photo 1/32
![]() ![]() ![]() |
Snälla läs texten En pojke cyklar på en röd trehjuling utan att veta vad som väntar honom. Ska man tolka trehjulingen som ett tecken på att han börjar förstå eller att han inte har den blekaste aning om vad som händer när han byter till cykel. Att allt handlar om att bygga långsamt. Att livet är en trappa, en trappa byggd för att vandras på, att klättra uppför och använda både kropp och själ för att nå målet. Att trappan är ojämn vet vi alla men att den ibland förvanlas till en rutchkana och helt plötsligt är man åtta trappsteg ner, gör att man tappar hoppet. Hoppet som ska vara det sista som lämnar en människa, är ofta det som lämnar oss först. Vem ska man använda som ledstjärna i mörkret när oftast ledstjärnan är själva mörkret? Att luras in i mrökret kan vi göra på egen hand men att ta sig ur mörkret utan att lämna spå eller få spår lämnade på oss är omöjligt. Spåren sitter kvar, de är bara över vuxna. Så vad gör vi, våga chansa och kanske kana ner i mörkret eller ta oss upp för den långa ojämna trappan helt själv?
Annons
Comment the photo
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
Anonymous
Thu 14 Feb 2008 21:59
är du som har skrivit? jättevackert
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/centring/164077719/