Sunday 8 March 2009 photo 1/2
![]() ![]() ![]() |
På morgonen på hennes födelsedag, Lucys mamma väckte henne och berättade för henne ett paket hade kommit med posten och det var till henne.
Hon öppnade ivrigt paketet och blev förskräckt av vad hon hittade inuti. Det var den mest vidriga gamla docka hon någonsin sett. Den var helt skallig och denns hud var knäckt och ingnord i smuts. Det värsta av allt var tänderna. De var långa, spetsiga, vassa och fullkomligt vidriga. De såg ut att vara från ett djur.
Med en rysning, tog hon dockan och slängde den i ett hörn. Hennes mamma skällde på henne och sa att någon minsann hade ansträngt sig och skickat den antika dockan till henne. Hennes mamma sa att hon gjorde bäst i att uppskatta den.
Lucy försökte protestera men hennes mamma lyssnade inte. Hon tvingade den unga flickan att behålla dockan. Så Lucy tog dockan och lag den bakom en hög med skor i ett litet skåp under trappan så att hon skulle slippa se den.
Det var inte förrän ett par nätter senare, när Lucy låg i sängen som hon hörde ett ljud ... ett släpande ljud, som pågick i ungefär fem minuter. Sedan en kort utdraget buller och slutligen ett trummande ungefär som trippande snabba fotsteg.
Nu skakade Lucy i sin säng, stel av skräck. Då tyckte hon att hon hörde en svag raspande röst viska tyst från trappen. Lucy låg alltid med dörren på glänt och ljuset på, eftersom hon var lite rädd för mörker. Hon hörde rösten säga "Lucy, jag är på första trappsteget" ... Och så högt trippande igen som om oavsett vad det var vände på sig och återvände till sitt gömställe.
Lucy var så rädd att hon inte kunde sova en blund den natten, men i skräck fick hon till sist dra sig upp i gryningen, när hennes mor tvingade henne upp till skolan
Lucy försökte förklara för sin mamma vad som hade hänt kvällen innan, men hon var så trött att när hennes mamma avfärdat det som "bara en dröm" började hon att tro att det kan vara fallet.
Naturligtvis var det inte så. Lucy bad sina föräldrar att låta henne kasta dockan i soporna, men de insisterade på att det var en present och hon var tvungen att behålla den. Så Lucy gick motvilligt och la sig den kvällen och försökte intala sig själv att allt bara varit en dröm. Hon kontrollerade skåpet under trappan, men dockan var precis där Lucy hade lämnat den.
Den kvällen så kämpade Lucy med att försöka somna, men när hon slutligen hade somnat så väcktes hon av en okroppslig röst. Hon undrade om den bara var i hennes huvud.
Jag är på det fjärde steget ... ", sa rösten.Sen hördes det ett utdraget buller och hon hörde inte rösten mer den natten. Lucy grät nu och kunde inte sova den natten heller. I skolan berättade Lucy för sina vänner om dockan och naturligtvis så skrattade de åt henne. Lucy kunde bara tänka på att om dockan klättrade fyra steg i taget så var det bara en natt kvar nu.
Den kvällen beslutade Lucy att stänga dörren till sovrummet. När hennes mamma kom för att säga god natt frågade hon varför Lucy inte var rädd för mörkret längre. Lucy undrade om hon kunde ha sina egna lampor tända istället för hallamporna. Men hennes mamma påpekade att hennes sovrums ljus var så starkt att det skulle hålla henne vaken och sa nej.
Därför så bestämde sig Lucy för att sova utan någon lampa tänd den natten. Hon öppnade sovrummets gardiner för att få lite ljus i rummet ändå. Precis när hon skulle somna så hörde hon bullret igen.
Och så kom rösten, mycket tydligt denna gång. “Luuuuccccyyyy! "Luuuuccccyyyy! I’m on the top step…” Jag är på det översta steget ... "
I mörkret i hennes sovrum så hörde Lucy ett klick och bävade av rädsla. Hon var inte säker, men hon trodde att hon kunde se hennes sovrumsdörr öppnas mycket, mycket långsamt.
Nästa morgon hittade Lucys föräldrar hennes kropp vid botten av trapporna. De gissade att hon hade varit på väg till toaletten under natten och halkat och fallit ned för trapporna och brutit nacken.
Den antika dockan hittades intill hennes kropp, och begravdes med Lucy. Alla sa att det var en tragedi.
"Hon älskade att den dockan", sa hennes mamma.<span style="background: #e6ecf9;">"Nu kan de vara tillsammans för evigt".
<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Lucy försökte protestera men hennes mamma lyssnade inte. Hon tvingade den unga flickan att behålla dockan. Så Lucy tog dockan och lag den bakom en hög med skor i ett litet skåp under trappan så att hon skulle slippa se den.