Saturday 1 August 2009 photo 14/14
|
Såhär var det, & jag ska försöka vara så objektiv som möjligt.
Vi hade samma GPS som förra gången, med gamla kartor. Den gjorde att vi åkte fel hem förra gången med, så vi litade inte på den alls (men Anna insisterade ändå på att ha den). Iaf, jag sa att jag kör mot Stockholm tills vi visste vart vi skulle, för det är ju åt rätt håll i alla fall. Anna sa ja, gör det så säger jag till när jag kommer på var du ska svänga. Sen 50 m EFTER korsningen där man tydligen skulle svängt mot Borås sa Anna att oj, vi kanske borde svängt där. Jag undrade om jag skulle vända, men Anna var osäker så jag körde vidare. Sen 5-6 mil efter det kom Anna på att vi borde verkligen svängt in mot Borås. Hon ringde sin pappa, som sa det också. Vi körde vidare medan han försökte guida oss. Jag hittade en infart mot Jönköping, som jag tyckte var väldigt logisk att ta eftersom man åker genom Jönköping när man åker till Göteborg. Jag & Anna vrålade ett tag på varandra, för hennes pappa var i telefon & sa att nej, vi ska inte in på den vägen. Jag gav med mig & körde vidare. En kvart efter det kom Annas pappa på att vi ju skulle svängt in på den vägen jag sa... Då blev jag ännu mer förbannad & stannade vid en mack så Anna fick köra. Jag tänkte inte sitta & köra småväg hela vägen hem - det är tråkigt.
Iaf, slutade med att hennes pappa sa att vi fick köra vidare & sen köra in mot Norrköping när vi kommit till Kumla ungefär. Fatta vad fel ute vi var?
Så blev 70-80-90 väg i kolmörker med massa djur som sprang runt oss hela vägen hem & 10 mils omväg. KUL. & JAG tycker det är helt Annas fel, men hon säger att det är bådas fel. Jag ser dock inte var jag gjorde fel, eftersom det var hon som skulle sagt till innan vi inte svängde av mot Borås, eller sagt att jag skulle vända. Sen var det ju jag som ville åka in mot Jönköping men det fick jag ju inte heller. Hon säger att om hon hade kört hade hon kört in mot Borås. JAHA? Jag sa ju att jag inte visste och att jag skulle köra mot Stockholm tills hon sa något annat. Då skulle hon väl sagt det innan, eller åtminstone att jag borde vända? :S Men hon var osäker på om det var mot Borås vi skulle, och sa att jag skulle köra vidare.
Jag är så ARG. Strax innan 4 var vi hemma inatt. Visst är det löjligt, det spelar ju ingen roll vems fel det är... Barnsligt, visst, men tyvärr är det så att det stör mig när hon säger att det inte är hennes fel. Först sa hon att det är bådas, men sen blev det inte hennes fel alls... Men hon säger att jag borde tänkt själv & kört in mot Borås - men HURFAN skulle jag veta det?! Jag sa ju att jag inte visste. Jag hade sagt innan att jag antagligen skulle hitta - men då var jag naiv nog att tro att det skulle finnas vettigare skyltar mot typ Jönköping åtminstone lite tidigare. Men sen sa jag att jag HITTAR INTE, men aaa... Grrr. Hon säger ändå att jag borde helt psykiskt på något sett vetat att jag skulle svängt av mot Borås... När hon inte ens själv var säker på det.
AAAAAAAAAH!
Vi hade samma GPS som förra gången, med gamla kartor. Den gjorde att vi åkte fel hem förra gången med, så vi litade inte på den alls (men Anna insisterade ändå på att ha den). Iaf, jag sa att jag kör mot Stockholm tills vi visste vart vi skulle, för det är ju åt rätt håll i alla fall. Anna sa ja, gör det så säger jag till när jag kommer på var du ska svänga. Sen 50 m EFTER korsningen där man tydligen skulle svängt mot Borås sa Anna att oj, vi kanske borde svängt där. Jag undrade om jag skulle vända, men Anna var osäker så jag körde vidare. Sen 5-6 mil efter det kom Anna på att vi borde verkligen svängt in mot Borås. Hon ringde sin pappa, som sa det också. Vi körde vidare medan han försökte guida oss. Jag hittade en infart mot Jönköping, som jag tyckte var väldigt logisk att ta eftersom man åker genom Jönköping när man åker till Göteborg. Jag & Anna vrålade ett tag på varandra, för hennes pappa var i telefon & sa att nej, vi ska inte in på den vägen. Jag gav med mig & körde vidare. En kvart efter det kom Annas pappa på att vi ju skulle svängt in på den vägen jag sa... Då blev jag ännu mer förbannad & stannade vid en mack så Anna fick köra. Jag tänkte inte sitta & köra småväg hela vägen hem - det är tråkigt.
Iaf, slutade med att hennes pappa sa att vi fick köra vidare & sen köra in mot Norrköping när vi kommit till Kumla ungefär. Fatta vad fel ute vi var?
Så blev 70-80-90 väg i kolmörker med massa djur som sprang runt oss hela vägen hem & 10 mils omväg. KUL. & JAG tycker det är helt Annas fel, men hon säger att det är bådas fel. Jag ser dock inte var jag gjorde fel, eftersom det var hon som skulle sagt till innan vi inte svängde av mot Borås, eller sagt att jag skulle vända. Sen var det ju jag som ville åka in mot Jönköping men det fick jag ju inte heller. Hon säger att om hon hade kört hade hon kört in mot Borås. JAHA? Jag sa ju att jag inte visste och att jag skulle köra mot Stockholm tills hon sa något annat. Då skulle hon väl sagt det innan, eller åtminstone att jag borde vända? :S Men hon var osäker på om det var mot Borås vi skulle, och sa att jag skulle köra vidare.
Jag är så ARG. Strax innan 4 var vi hemma inatt. Visst är det löjligt, det spelar ju ingen roll vems fel det är... Barnsligt, visst, men tyvärr är det så att det stör mig när hon säger att det inte är hennes fel. Först sa hon att det är bådas, men sen blev det inte hennes fel alls... Men hon säger att jag borde tänkt själv & kört in mot Borås - men HURFAN skulle jag veta det?! Jag sa ju att jag inte visste. Jag hade sagt innan att jag antagligen skulle hitta - men då var jag naiv nog att tro att det skulle finnas vettigare skyltar mot typ Jönköping åtminstone lite tidigare. Men sen sa jag att jag HITTAR INTE, men aaa... Grrr. Hon säger ändå att jag borde helt psykiskt på något sett vetat att jag skulle svängt av mot Borås... När hon inte ens själv var säker på det.
AAAAAAAAAH!
Comment the photo
ps. det var hennes fel, iaf enligt beskrivningen där uppe :P
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/civo/397078266/