Typ... Klockan halv tolv igår kväll(några timmar sedan mao, nu är klockan 02.33) så kom jag hem efter att ha varit hos min polare Anna och färgat hennes hår osv. Hon skjutsade hem mig, fö övrigt. Iaf, jag hälsade på hunden och plötsligt kommer den här krabaten (mij katt Bamse) fram till mig & ser dökonstig ut. Han gick som att han hade jätteont, tog stooora, lååångsamma kliv. Han satte sig ner innanför ytterdörren, han ville ut. Men eftersom han betedde sig så konstigt så observerade jag honom bara, han gjorde något sorts spottande ljud med en grimas som gjorde att det såg ut som att han hade något väldigt irriterande sittandes på näsan som han inte fick bort. Han drog tillbaka nacken så långt att han nästan ramlade baklänges & så försökte han veva med framtassarna i luften framför sig, dock väldigt långsamt som att det gjorde jätteont att röra dem... Han fortsatte öppna & stänga munnen mest hela tiden, gick ostadigt & såg allmänt förvirrad ut, han kisade med ögonen också.. Jag väckte morsan osv, men jag orkar inte beskriva allt. Vi kollade igenom katten & visste inte vad vi skulle göra, men iaf. Vi släppte ut honom men höll dörren öppen, mamma gick efter mycket om & men och la sig igen & jag skickade ett panikslaget sms till Anna, som är djursjukvårdare. Hon ringde upp & förklarade att det antagligen var ett epileptiskt anfall kattskrället fått och, citat "ibland så får dem det & dör och ibland får dem det och överlever". Detta var ju vad jag hade misstankar om att det var, och eftersom Anna tror det också så är det förmodligen så.. Finns ingen annan logisk förklaring, för han hade inte satt i halsen & hade han ätit något olämpligt hade ju buken varit hård och svullen, vilket den inte var.. Iaf, nu är katten ute, men jag sitter uppe och går ut ibland för att se om han är där och i så fall i vilket skick.. Skulle aldrig ha släppt ut honom, men just då tyckte vi det var bäst eftersom det var vad katten ville... Suck.

hur mår han nu då? om dom igentligen vlle ha kvar han:(??