-Ja, jag ser ingen anledning till att inte göra det jag gör.

-Men sluta! Du ska göra det för dig själv. Du ska ta hand om dig själv, att göra saker som förstör din kropp finns det ingen riktig orsak för.

-Jag sa aldrig att du måste umgås med mig. Du har faktiskt en fri vilja... Precis som jag.

Linn rullar på ögonen och ler lite smått. Joseph vänder sig ifrån Linn medans han tar ett djupt bloss ifrån sin cigarett.

-För mig, så är den enda orsaken jag kan tänka mig att inte göra någonting som är dåligt för mig borta. Det finns ingen förutom henne som jag kan tänka mig att ändra mig för.

Linn tittar på Joseph och blir tyst ett tag.

-Men sluta nu Joseph...

-Jag menar det Linn.

Joseph vänder sig tillbaka mot Linn med en ostabil blick.

-Jag säger inte att jag förväntar mig att något ska hända, för jag vet att hon är lycklig, jag vet att hon har det bra. Och det är det enda som har någonsin betytt någonting, det enda som jag har brytt mig om... Hon är det enda som jag bryr mig om.

Joseph vänder sig om igen, denna gången för att dölja tårarna som börjar rinna ner för hans ansikte.

-Men jag har lärt mig att fortsätta frammåt... Fastän allting är skit, när allting har lugnat ner sig för dagen, när jag ligger där I sängen... Så tänker jag på henne, så blir allting ok för stunden, och jag mår bra. Men... Jag mår aldrig lika bra som jag mådde när jag var med henne.

Det blir tyst för en stund, och sen så går Linn fram och håller om Joseph medans hans tårar rinner ner och förstör cigaretten som han så ivrigt försöker lugna sig med.

-Förlåt.

-Nej... Det är jag som ska säga förlåt. Förlåt, Linn, för att jag fann dig lite för sent. Förlåt för att jag blev kär I dina ögon, ditt skratt, din personlighet, din humor... Förlåt Linn.

aww fan va gulligt!!