Tuesday 5 August 2008 photo 2/6
|
Sedan köpte vi Joyride, eller mamma köpte henne.
Joyride (Riina), Hade arbetat flera år som tävlingshäst.
Hon hade hoppat banor på 140cm och gått höga dressyrklasse
där troligen Piaff och passage ingår. Efter dryga ett år fick hon fel i ena
frambenet, som vi nu flera år efter inte vet vad det är, ingen veterinär
kan heller säga exakta felet eller bota det då. Nå för detta hände så
började jag tävla med Riina i små klasser, det gick ju bra tyckte jag,
men hoppning var ju alltid min favorit så det blev nu hoppning för mig.
Sedan började jag även prova på dressyr och alla tyckte att det gick bättre,
så jag började träna på det då. Riina gick nog sedan att rida fast hon hade ont i benet, om man fick henne samlad bra så belastade hon det mindre och tog på
så vis inte ont. Så vi tävlade då endast i dressyr. Nu rids Riina inte så mycket
mera utan får vara vårt lilla avelssto. Riina och jag har även många fina minnen
ihop, fyrsprång i terräng, simturer m.m. Dock är hon ju hos fortfarande
och stannar ännu några år till
Joyride (Riina), Hade arbetat flera år som tävlingshäst.
Hon hade hoppat banor på 140cm och gått höga dressyrklasse
där troligen Piaff och passage ingår. Efter dryga ett år fick hon fel i ena
frambenet, som vi nu flera år efter inte vet vad det är, ingen veterinär
kan heller säga exakta felet eller bota det då. Nå för detta hände så
började jag tävla med Riina i små klasser, det gick ju bra tyckte jag,
men hoppning var ju alltid min favorit så det blev nu hoppning för mig.
Sedan började jag även prova på dressyr och alla tyckte att det gick bättre,
så jag började träna på det då. Riina gick nog sedan att rida fast hon hade ont i benet, om man fick henne samlad bra så belastade hon det mindre och tog på
så vis inte ont. Så vi tävlade då endast i dressyr. Nu rids Riina inte så mycket
mera utan får vara vårt lilla avelssto. Riina och jag har även många fina minnen
ihop, fyrsprång i terräng, simturer m.m. Dock är hon ju hos fortfarande
och stannar ännu några år till