May
Thursday 17 April 2008 photo 2/2
|
Hon kom som det sjunde barnet. Hon såg ut som en "röd, upsvullen padda" som hennes fader sa. Kom till ett hem med en stor familj och fick namnet Caroline. Då, precis som nu, var hon pappas flicka och såg upp till honom. Hon växte upp, hittade på en massa jävelskap och levde livet som barn, inte en tanke på att en dag skulle hon växa upp och bli raggarfjälla. Hennes moder har berättat att hon hade en fin, annorlunda, nästan skrämande dialekt med tanke på hennes skånska gener. Men det ändrades ju med åren.
Vid sju års ålder började hon förskolan, fick en helt annan syn på livet. Vid den åldern började hon intressera sig för musik och det visade sig att hon var en klippa. Det var samma år som hon kännde att hon hade Rock'n'Rollen i blodet och åkte på sin första crusin'.
Åren gick och Caroline började intressera sig för motorer. Föjlde sin fader ute på gården där han meckade på sina fordon. Hon tyckte det verkade intressant och ville hjälpa till, men fick nöja sig med att hämta verkyg.
Caroline växte upp och det visade sig att hon hade ett läshuvud. Mellanstadiet var ingen match för henne, men allt förändrades i högstadiet. Caroline gick i musikklass, träffade nytt folk och blev kär, för första gången...
Hennes dåvarande kärlek hette Ludvig. Han var det vackraste hon hade sett. Men den lyckliga känslan som hon hade i magen var gång hon såg honom, tog slut efter ett tag, när hon insåg att han inte var något för henne.
Caroline levde sitt liv som raggarbrutta. Hon raggade runder, twista loss och började supa, röka och knulla. Bönderna i trakten, som visade sig vara ett ganska trevligt umgänge, blev hennes nya fylle kompisar. Dom söp, slogs och hade en underbar tid tillsammans...
Den tiden vet jag inte vart den tog vägen. Jag saknar den.
Kärleken som ja fick känna i barndomsdagar, vart är den?
Ja, de svaret letade jag efter i många unga pojkars hjärtan men utan reultat. Ända tills en helg i februari, när man var i sösdala. Livet kändes ganska bra efter att ha vatt nere o nuddat bottnen ett par ggr... Då man träffade honom.
Shiiiit asså. Carro bidde HELT FUCKIN' in lööööööve! Bara PANG, BOMB! Sen när han berättade att han tyckte om mej med, livet fick en helt annan vändning. Allt blev helt plötsligt underbart fantastiskt bra! Jag kände verkligen att ja hade hittat ngt som fick mej att må bra. Fick mej att känna mej omtyckt, på riktigt. Han fick mej att se om. tänka efter och vilja leva igen..
Det spelar ingen större roll hur arg och besviken jag är/kmr att vara på honom, han berörde maj på ett sätt ingen annan lyckats med eller kmr göra. Tack vare honom är jag den personen jag är idag.
Jag är honom evigt tacksam.
Annons
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/cuteboppinbaby/194564540/
Visa toppen
Show footer