September
Sunday 24 June 2012 photo 1/2
|
Lyssnar på Eli Mattson och har nattliga grubblerier.
Försöker reda ut vad jag har för ståndpunkter. På vilka sätt jag är en hycklare (för Gud ska veta att jag är en hycklare..). Vad som är viktigt för mig. Vilka människor som gör mig gott och vilka som gör mig ont. När är det värt att kämpa och när är det dags att släppa taget. Jaaa... mycket funderingar.
Jag sa till pappa häromdagen att jag liksom gett upp det här med storslagna planer för vad jag ska göra med mitt liv, i vilken ordning jag ska göra saker, att jag försöker släppa kontrollen och låta bli att streta emot (när det ändå aldrig funkat innan) och bara flyta med i livet och vad som sker.
Han blev lite orolig, tog det som att jag "ger upp" allting jag egentligen längtar efter och har drömt om, men det är ju inte riktigt så jag tänker eller menar. Utan mer, glädjas åt det jag kan glädjas åt, gråta över det värt att sörja, och göra det bästa av det livet kastar åt mig typ.
Inte ständigt längta efter en EVENTUELL framtid eller sörja över vad som gått snett utan bara, vara realistisk. Leva utefter mina egna begränsningar och inte ständigt pusha mig själv till saker jag egentligen sen innan VET är för svåra eller för tunga för mig - bara för att ANDRA tycker att jag borde. Bara för att ANDRA inte kan föreställa sig ett liv utan ditten eller datten.
Mitt liv är inte, och lär inte bli som andras. Jag är inte kapabel att göra lika mycket i vardagen som flertalet av mina vänner eller släktingar. Jag har inte den typen av krut i mig. Jag är stöpt i en annan typ av form.
Men jag är ganska fantastisk på mitt eget sätt, och jag tror att min vardag, mitt liv och min framtid också kan bli förbaskat fantastisk och speciellt om jag bara lutar mig tillbaka och accepterar det.
Flamsig. Hippie-don't-give-a-shit-attityd? I dunno.
Men det är jag. Tjejen som ser ut att vara rabiat-flata men vill bli behandlad som en liten brudig brud. Som vet hur man snackar och imponerar verbalt men inte kan ett dyft och politik och är skrämmande oallmänbildad. Som beter sig mammigt men egentligen vill vara den som blir omhuldad. Som alltid bjuder alla men aldrig har pengar egentligen. Som säger att hon hatar skitsnack men inte kan sluta skvallra eller snacka skit själv.
Jag är jag. På gott och ont.
Annons
Comment the photo
DreveGracula
Sun 24 Jun 2012 12:26
Jag tycker det låter sunt och bra! Förstår mig inte på såna där (främst tjejer...) som stressar fram sina liv och får som fix idé att det och det och det och det måste ha inträffat eller förverkligats innan de fyller 23. Man hinner inte leva när man stressar fram sitt liv!
Alla ångrar saker, att de gjorde si och så eller att de INTE gjorde si och så. Skillnaden är om man vill vara bitter över avd man ångrar eller om man vill lära sig något av sina misstag.
Alla ångrar saker, att de gjorde si och så eller att de INTE gjorde si och så. Skillnaden är om man vill vara bitter över avd man ångrar eller om man vill lära sig något av sina misstag.
DEBINEM
Sun 24 Jun 2012 14:22
Eller hur! Det känns som att om man ständigt bara blickar framåt på det man drömmer om och bakåt med sorg över allt som gått fel, när ska man då NÅNSIN bli nöjd??
Lära sig av sina misstag är bra, men inte att älta sina misslyckanden to no end... O_o
Lära sig av sina misstag är bra, men inte att älta sina misslyckanden to no end... O_o
DreveGracula
Sun 24 Jun 2012 15:12
Precis! Människan har tydligen svårt att bli nöjd, men om man bara försöker mysa lite mer för stunden så går det ju bra. =o)
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/debinem/506791145/
Visa toppen
Show footer