Saturday 7 November 2009 photo 1/15
|
Även om det många gånger låter som att jag sitter här och gråter för mig själv så är det inte riktigt så det är, jag tänker mycket på saker och när jag tänker på saker så blir det lätt att det låter lite ledsamt och uppgivet. Så är inte fallet, det är nog bara så att det är de jobbiga tankarna som känns bäst att få ut eftersom det är dom som man inte mår nå bättre av att ha kvar inom sig. Så tro gärna inte att jag är sågon självmordsbenägen super emo, även om det kan verka så ibland. Nu ska jag iaf upp och käka lite frukost så att jag kan ta mig igenom ännu en dag med ännu okända upplevelser.
En tanke i mörkret.
Förlorad i en värld så full av känslor
Allting känns in och ut
tankar och frågor som aldrig besvaras
kommer min oro att finna sitt slut?
i mörkret så sitter jag nu och funderar
varför det styr allt jag gör
i det iskalla regnet mitt sinne fallerar
jag säger förlåt om jag stör.
Det var ej min mening att bryta din frid
hur kunde jag veta att det inte var rätt tid?
Allt som jag säger, tro vad du vill
det lilla jag sagt det finns mer där till.
Det är inte lätt att öpnna sin själ
även för någon som bara vill väl
Trots att jag önskar att modet fanns kvar
är mina tankar det enda jag har.
Det är dem som gjort mig till den alla ser
den som inuti skriker
men utanpå ler.
Om du visste allt man kan veta om mig
vad skulle du tro? det är inte okej
det är min sten att bära
den är tung fast jag är van
all den oro som nu finns här
började växa redan som barn.
Kan ej släppa taget om bördan jag bär
förstår inte ens varför jag delar med mig av det här.
En tanke i mörkret.
Förlorad i en värld så full av känslor
Allting känns in och ut
tankar och frågor som aldrig besvaras
kommer min oro att finna sitt slut?
i mörkret så sitter jag nu och funderar
varför det styr allt jag gör
i det iskalla regnet mitt sinne fallerar
jag säger förlåt om jag stör.
Det var ej min mening att bryta din frid
hur kunde jag veta att det inte var rätt tid?
Allt som jag säger, tro vad du vill
det lilla jag sagt det finns mer där till.
Det är inte lätt att öpnna sin själ
även för någon som bara vill väl
Trots att jag önskar att modet fanns kvar
är mina tankar det enda jag har.
Det är dem som gjort mig till den alla ser
den som inuti skriker
men utanpå ler.
Om du visste allt man kan veta om mig
vad skulle du tro? det är inte okej
det är min sten att bära
den är tung fast jag är van
all den oro som nu finns här
började växa redan som barn.
Kan ej släppa taget om bördan jag bär
förstår inte ens varför jag delar med mig av det här.