Bortom tid och rum finns den som frusen är där finns längtan där finns kärleken där finns skönheten och full tillfredställelse. Människan är aldrig tillfreds utan klagar alltid i sitt hjärta. Klagan hörs som ett svagt brus från bäcken. Lyckan svävar runt likt flyttfåglarna som återkommer år efter år. Så kommer också lyckan åter.

Lagom finns inte i många språk och varför behöver den finnas? Inget är lagom, ingen är lagom, man är aldrig lagom man vill alltid ha mer eller mindre, större eller mindre, varmare eller kallare. De sällsamma få ögonblicken som vittnar om lagom känns så underliga att man inte hinner tänka lagom innan de är åter till förvirring.

Försöker skriva en glad dikt men vad är glädje och hur utrycker man det på sådant sätt att man måste le när man läser detta? Inte vet då jag. Men jag vet att man blir glad av sommaren, glad av solens varma strålar som vill smeka och slicka våra kroppar. Lycklig blir man av sommarnätterna, -då finns glädjen mer inom en, än som ett påklistrat leende. "Glad" känns inte som något utryck att glädjas så överdrivet åt. Glad är man varje dag. Det är inte en så stark känsla utan mer ett syre för att kunna andas och leva. Glädje däremot -då börjar det bli starkare men så fort det blir starkare handlar det om lycka. Lyckan som är så fantastisk som en glad varm vind, som fåglarna, som snäckorna, som vattnet, som luften, som tindrande ögon, som den där härligt varma pirrande underbara glada känslan som är så svår att beskriva. Det är väl lyckan vi alla söker men för att finna den måste vi känna alla andra känslor också. Hoppas innerligt att någon hinner stanna upp i lyckans tecken och älska den stunden för att den vet att den är alldeles fullkomligt lycklig. Lättast är det att se tillbaka och framåt och tänka hur allt kändes då. Men nuet glömmer vi tyvärr ofta. Lev i nuet, följ vinden, följ fåglarna, följ dalarna, följ det som följas ska!
Martina Rensmo 27 maj -10

Ja vart ju tvungen att läsa XP Sätta igång hjärncellerna.