Tuesday 4 November 2008 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Imorgon skall jag ringa veterinären.. Hon blir bara sämre och sämre. Så hoppas nästan veterinären skall hitta någon fel på henne. Så man kan "fixa" det. Hon försöker gå efter främmande hundar nu med. Drar morrar visar tänderna och verkligen slungar sig ut mot dem. Sen bara lägger hon av. Ibland fast de inte har försvunnit utom synhåll. På. Av. Går fort. Sen viftar hon på svansen.
Men thundra är säker hos mina föräldrar nu iaf.
Är väl förberedd på att de kommer säga "psykiskt ostabil" avlivning rekomenderas.
Har alltid vetat att det varit något konstigt med henne. Blev ännu tydligare när man skaffade thundra och såg att alla valpar inte var lika konstiga. När jag skulle hämta sagha tänkte jag "Shit ta inte med dig det där odjuret hem" men valpar är ju söta som socker och förstagångshundägare blinda fast de kan tycka sig vara pålästa.
3 månader har hon varit så här nu, så länge har hon aldrig haft ett problembetéende som jag inte lyckats träna bort. Beror förmodligen på att jag inte litar på henne längre. Med tanke på att hon har bitit mig två gånger. Mitt knä kan fortfarande värka när det är kallt ute. Småskit att klaga på, kan tyckas, men varje gång blir jag påminnen av synen av min bäste väns tänder som sluter sig runt mitt knä; blicken i hennes ögon det ögonblicket är det som värker mest.. egentligen.
Tom. Autopilot.
Hoppas det beror på att hon har ont någonstans, eller är sjuk. För annars är det sinnet det är fel på och då återstår bara avlivning. Har försökt omplacera henne i en månad, men det är naturligtvis svårt med en sån här hund. Hon måste komma till en extremt hundkunnig person, och de tenderar till att redan "vara med hund." Hon är inte ens välkommen på vanliga hundkurser. Tack för stödet brukshundsklubben.
Det är försent fick man till svar. Vad är det för jävla svar? Finns det en vilja finns det alltid ett sätt brukar jag säga. Men min vilja börjar ebba ut..
Kände bara att jag behövde skriva av mig lite. Önska Sagha lycka till hos veterinären :)
Men thundra är säker hos mina föräldrar nu iaf.
Är väl förberedd på att de kommer säga "psykiskt ostabil" avlivning rekomenderas.
Har alltid vetat att det varit något konstigt med henne. Blev ännu tydligare när man skaffade thundra och såg att alla valpar inte var lika konstiga. När jag skulle hämta sagha tänkte jag "Shit ta inte med dig det där odjuret hem" men valpar är ju söta som socker och förstagångshundägare blinda fast de kan tycka sig vara pålästa.
3 månader har hon varit så här nu, så länge har hon aldrig haft ett problembetéende som jag inte lyckats träna bort. Beror förmodligen på att jag inte litar på henne längre. Med tanke på att hon har bitit mig två gånger. Mitt knä kan fortfarande värka när det är kallt ute. Småskit att klaga på, kan tyckas, men varje gång blir jag påminnen av synen av min bäste väns tänder som sluter sig runt mitt knä; blicken i hennes ögon det ögonblicket är det som värker mest.. egentligen.
Tom. Autopilot.
Hoppas det beror på att hon har ont någonstans, eller är sjuk. För annars är det sinnet det är fel på och då återstår bara avlivning. Har försökt omplacera henne i en månad, men det är naturligtvis svårt med en sån här hund. Hon måste komma till en extremt hundkunnig person, och de tenderar till att redan "vara med hund." Hon är inte ens välkommen på vanliga hundkurser. Tack för stödet brukshundsklubben.
Det är försent fick man till svar. Vad är det för jävla svar? Finns det en vilja finns det alltid ett sätt brukar jag säga. Men min vilja börjar ebba ut..
Kände bara att jag behövde skriva av mig lite. Önska Sagha lycka till hos veterinären :)
Comment the photo
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/darkwanderer/290708070/