May
Friday 2 October 2009 photo 1/1
|
...
Pistolmynningen glimmade till i det svaga ljuset från gatlyktorna.
Tomas Bengtsson var paralyserad av skräck, stora svettpärlor rann långsamt ner från hans panna trots det kalla och blåsiga oktobervädret.
Han stirrade skräckslaget in i de blågrå ögonen som han kände så väl, när hade de blivit så kalla och hänsynslösa?
Han kunde inte röra sig, han var tätt pressad med ryggen mot en husvägg. Det ända han kunde göra var att vädja för sitt liv. Om det nu fanns en gud skulle han då rädda denne förbannade sate? Även om Tomas inte ville erkänna det visste han svaret på frågan alltför väl.
”Varför?” frågade han med darrig röst. ”Varför?” hans röst dog bort.
”’Varför?’ undrar du?” rösten var iskall. ”Det tror jag att du fattar själv.”
Tomas försökte svälja men hans hals var torr. Tårar hade börjat tränga fram i ögonvrårna. Han förtjänade inte att dö så här. Allt han begärde var en lugn och fridfull död av naturliga orsaker, han var fortfarande för ung för att dö.
Fingret på avtryckaren spändes och personen som höll i den höjde föraktfullt ena mungipan till ett hånleende.
”Jag är inte nån som sitter och gråter över sånt som har hänt Tomas. Jag hämnas…”
Det sista Tomas uppfattade var ögonen, den iskalla blick de gav honom.
Så blev allting svart.
<p style="margin: 0cm 0cm 0pt;">
Vad tycker ni? Vad är inte bra med texten? Hur tror ni att mördaren ser ut??? :S
Pistolmynningen glimmade till i det svaga ljuset från gatlyktorna.
Tomas Bengtsson var paralyserad av skräck, stora svettpärlor rann långsamt ner från hans panna trots det kalla och blåsiga oktobervädret.
Han stirrade skräckslaget in i de blågrå ögonen som han kände så väl, när hade de blivit så kalla och hänsynslösa?
Han kunde inte röra sig, han var tätt pressad med ryggen mot en husvägg. Det ända han kunde göra var att vädja för sitt liv. Om det nu fanns en gud skulle han då rädda denne förbannade sate? Även om Tomas inte ville erkänna det visste han svaret på frågan alltför väl.
”Varför?” frågade han med darrig röst. ”Varför?” hans röst dog bort.
”’Varför?’ undrar du?” rösten var iskall. ”Det tror jag att du fattar själv.”
Tomas försökte svälja men hans hals var torr. Tårar hade börjat tränga fram i ögonvrårna. Han förtjänade inte att dö så här. Allt han begärde var en lugn och fridfull död av naturliga orsaker, han var fortfarande för ung för att dö.
Fingret på avtryckaren spändes och personen som höll i den höjde föraktfullt ena mungipan till ett hånleende.
”Jag är inte nån som sitter och gråter över sånt som har hänt Tomas. Jag hämnas…”
Det sista Tomas uppfattade var ögonen, den iskalla blick de gav honom.
Så blev allting svart.
Comment the photo
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/deevilchan/413967266/
Visa toppen
Show footer